Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breitenfeld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppbrottet från Wolkau. 163
lydnad för befäl ingen skillnad till nationalitet fanns inom
Gustaf Adolfs armé. Han hade ingifvit alla: svenskar,
finnar, tyskar, skottar, livländare och kurländare, samma anda.
Det var hon som i främsta rummet afgjorde dagen vid
Breitenfeld.
Från Horn red konungen öfver till den sachsiska
slagordningen, äfven den med rytteriet på flyglarna och
fotfolket samt artilleriet i midten. Närmast Horn och i
spetsen för sachsarnas högra flygel stod fältmarskalken
Arnim, i centern med fotfolket hertigen af
Sachsen-Alten-burg, samt ytterst på vänstra flygeln kurfursten själf med
sitt hästgarde och beriden milis. Sedan han hälsat
kurfursten och man utbytt lyckönskningar för den stundande
heta dagen, vände Gustaf Adolf tillbaka till sin egen här
och gaf order till uppbrott.
I full slagordning satte sig nu den långa *linien i
marsch, med avantgardet, bestående af tre skotska
regementen, framför sig; intet hinder afbröt.den. Det var en
solljus höstmorgon. Omätlig utbredde sig den stora slätten
med sina byar och gårdar och sina afmejade åkerfält.
Några smärre upphöjningar i marken stängde ännu utsikten
åt söder. Klockan strax efter nio stod avantgardet på den
sista af dessa j ord vågor och såg då framför sig en syn
som, ehuru väntad, ett ögonblick kom dess befäl att hålla
in hästarna. Där framför dem, på andra sidan en sumpig
däld, i hvilken Loberbäcken flöt, ett stycke in på slätten,
stod hela den kejserliga armén i full slagordning.
Tilly hade först tvekat att gå den svenske konungen
till mötes. Han ansåg klokast att stanna i sitt förskansade
läger vid Möckern och med Leipzig i ryggen mottaga
batalj, om den bjöds. Själf anfalla ville han ej. Men hans
underbefälhafvare, Pappenheim och Furstenberg, som brunno
af stridslust, yrkade ifrigt på batalj ute på öppna fältet,
och den gamle fältherren gaf, till sin olycka, efter. Han
bröt därför med hela hären upp den 7 tidigt på
morgonen och hann efter ett par timmars marsch den del af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
