Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoflägret i Mainz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 Hojlägret i Mains.
en allmän fred. Konungen af Frankrike skulle svara för,
att neutraliteten ärligt hölles. Brötes den af någon, skulle
han, Gustaf Adolf, utan hänsyn vända sina vapen mot
för-dragsbrytaren.
Gustaf Adolf hade låtit uppteckna dessa villkor i en
formlig fördragshandling och uppmanade nu de båda franska
sändebuden - ty Charnacé var äfven med - att
underteckna den å Frankrikes vägnar. Men de vägrade.
Konungen frågade dem då, om de ej hade fullmakt att
underteckna. Jo, visserligen hade de det, men -. »Så skrifven
då under,» sade Gustaf Adolf, »eller dragen hädan och
sägen eder konung, att han åter uppsöker den väg som
fört honom hit till Tyskland l» De skrefvo under.
De franska sändebuden begärde nu Gustaf Adolfs
samtycke till en vapenhvila på fjorton dagar för
underhandlingarnas ostörda fortgång. Han hade väl fortfarande
intet förtroende till uppriktigheten af dessa underhandlingar,
men han gaf det dock.
Utgången visade, att hans misstroende varit
fullkomligt grundadt. De andliga kurfurstarna, som helt och hållet
behärskades af Frankrike, gingo väl, fastän ytterst
motvilligt, in på Gustaf Adolfs villkor. Men kurfursten af Bayern
drog ut på tiden med sitt svar, för att begagna vapenhvilan
till nya rustningar. En af svenskarna uppsnappad order
från honom till Pappenheim, som nu med en stark
afdelning stod vid Weser, att trots vapenhvilan med kraft
fortsätta kriget bekräftade helt och hållet Gustaf Adolfs
misstankar.
Slutligen afkastade Maximilian all förställning, vägrade
rent af ingå på det franska förslaget och slöt sig ännu
närmare till kejsaren. Där var också hans naturliga plats.
Gustaf Adolf såg säkerligen äfven hellre, att han i honom
hade en öppen fiende än en af neutraliteten skyddad furste,
som hemligt motarbetade honom, men som han ändock
måste skona. Det var också genom Bayern han tänkte
ställa sin marsch mot kejsarens arfländer. Förrän dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
