Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoflägret i Mainz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Protestanternas fordringar. 211
båda svurna fiender till hans tro blifvit i grund försvagade,
fanns, i hans tanke, ingen utsikt till verklig, beståndande fred.
Ingen önskade dock en sådan fred högre än han.
Sant är väl, att han bestämdt afvisade alla förslag i den
vägen som gingo ut på att iåta en af både katoliker och
protestanter sammansatt »förlikningsdag», som man kallade
den, hoptråckla en fred, lika godt huru och hvilken.
Hurudan en fred skulle blifva där kejsaren och ligan dikterade
besluten, var ej svårt att förutse. Ett sådant förslag
frambärs äfven i själfva verket af Johan Georgs måg, landgrefven
af Hessen-Darmstadt. Han hade äfven den djärfheten att
i sitt förslag utesluta Gustaf Adolf och Sverige från
deltagande i fredsunderhandlingarna.
Hvad Gustaf Adolf önskade var ett verkligt fredsmöte
mellan ombud från alla de krigförande makterna, och där
han själf, å egna och de protestantiska ständernas vägnar,
framlade sina villkor. För detta ändamål hade han redan
föregående höst uppmanat kurfursten af Sachsen och
landgrefven af Hessen att säga honom, hvilka fordringar de
evangeliska enligt deras åsikt på ett sådant möte borde
framlägga. Johan Georg, som vid denna tid åter började
vackla och sväfva på målet hade undandragit sig att
efterkomma uppmaningen, men landgrefve Wilhelm hade i en
skrifvelse till Gustaf Adolf öppet och klart framlagt hvad
han ansåg de evangeliske hafva obestridlig rätt att fordra.
Dessa fordringar voro: restitutionsediktets fullständiga
upphäfvande, återlämnande till protestanterna af alla de stift
och gods som på grund af ediktet blifvit dem fråntagna;
vidare oinskränkt religionsfrihet och reformationsrätt samt
jesuiternas utvisande från Tyskland. Religionsfreden i
Augsburg hade uteslutit de reformerte från den religionsfrihet
som gafs lutheranerna. Nu fordrade landgrefven, att de
skulle göras delaktiga däraf i hela dess utsträckning.
Riksdomstolen skulle besättas med lika stort antal evangeliska
som katolska ledamöter. Alla spanska trupper skulle
aflägsnas från Tysklands område. Slutligen skulle skadestånd -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
