- Project Runeberg -  Geneviève /
11

(1886) [MARC] Author: Élise de Pressensé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 GENEVIÈVE.

Vagnen väntade vid planteringen. Fru Marceau
närmade sig darrande, kysste lidelsefullt barnet, innan
hon lemnade det i de händer, som sträckte sig ut
för att emottaga det. Derefter lemnade hon
papperen och mottog pengarne. Allt var då slut.

— Hvad heter hon, sade den nya egarinnan af
den lefvande handelsvaran. Jag glömde fråga efter
hennes dopnamn.

— Geneviève, svarade fru Marceau, i det hon
än en gång kysste den lilla, som icke förstod något
af det som tilldrog sig.

— Det är ett utmärkt bra namn, sade den
främmande frun halfhögt. Den snälla doktor Maury
har verkligen gjort ett riktigt fynd åt mig.

Emellertid började Geneviève, först liksom
bedöfvad genom skilsmessan från sin fostermor och
vagnens hastiga fart, göra sig reda för sin
belägenhet och utbröt i förtviflade skrik. Fru Marceau stod
ett ögonblick orörlig; sedan gjorde hon en hastig
rörelse för att springa efter, hejda vagnen och till
hvarje pris återtaga barnet, men det var för sent,
ty droskan hade redan försvunnit bland de
hundratals andra åkdon, som öfverforo den breda
boulevarden. En förbigående bärare knuffade henne åt
sidan med några ovänliga ord. Detta återgaf henne
besinningen, som ett ögonblick svikit henne; hon
kastade sig ner på en bänk och grät bittert. Den
arma qvinnan begrep ej längre, hur hon kunnat
lemna bort den lilla Geneviève, som under mer än
ett års tid varit som hennes eget barn, och hon
hade lemnat bort henne för pengar . . . Plötsligt
erinrade hon sig myntrullen, som hon alltjemt höll
i handen. Hon ryste. Den innebar emellertid
befrielsen från ett öfverhängande bekymmer, men hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:26:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/genevieve/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free