- Project Runeberg -  Gud i naturen /
52

(1868) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Kraften och materien - II. Himlen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alla riktningar och utan ordning, slumpen skulle kunnat
närma dem i dag till hvarandra, för att bilda en sallad?
—- Helt säkert ej någon som vore så god, svarade min täcka
gumma, ej heller så väl lagad som denna.»

Ingen skall våga betrakta den nya stjernan som ett
alster af slumpen, och vi veta nu, att slumpen ej har någon
plats i himlakropparnas rörelser. Kepler verkligen tillbad
verldens harmoni. Han skulle betraktat hvarje tvifvel
häröfver som dårskap. Astronomiens grundläggare
öfverensstämma alla i denna beundran: Copernicus, Galilei, Tycho
Brahe, Newton svära derpå liksom Kepler [1].

Det är icke astronomer, som tillvita himlen brist på
ordning.

O, glänsande verldar! stjernor, rymdens solar, och I,
bebodda planeter, som hvälfven eder omkring dessa lysande
medelpunkter, upphören med edra harmoniska rörelser,
inställen edert lopp. Lifvet strålar på eder panna, förnuftet
bor under edra tjäll och edra fält erhålla, likasom jordens,
från de mångfaldiga solar, som gifva dem ljus,
tillvarelsernas ymniga källa. I förens i det oändliga af samma hand
som upprätthåller vårt klot, af denna yppersta lag, i
hvilken det nedböjda snillet tillbeder den stora orsaken.
Härifrån följa vi edra rörelser, oaktadt de onämnbara afstånd
som kringströ eder i rymden, och vi iakttaga, att de
styras likasom våra efter de tre geometriska regler som
Keplers tåliga snille lyckades uppställa. Från de
himmelska svalgens djup lären I oss, att en allherskande och
allmän ordning styr verlden. I förtälj en Guds ära i
stancer, hvilka lemna långt bakom sig dem från
konungen-profetens stjernor; I skrifven på himlen det hemlighetsfulla
namnet på denne okände, som ingen skapad varelse ens
kan ana. Stjernor med de häpnadsväckande rörelserna, det



[1] Ju mera menniskan skrider fram i genomträngandet af
naturens hemligheter, desto bättre upptäcker hon den eviga planens
all manlighet. »Si stellæ fixaæ», säger Newton (Phil. nat. Principia
math.. Schol. gen.), »sint centra similium systematum, hœc omnia simili
consilio constructa suberunt unius domino.»
Jemför äfven Kepler,
Harmonices Mundi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudinatur/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free