Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - I. Materiens omlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anmärk i förbigående denna säkerhet, vi kunna
tillochmed säga denna lättsinniga öfversittareton mot dem hvilka ej
tänka så som de. De förfäkta utan bevis de mest
vederläggliga satser. »Qväfvets, kolets, vätets och syrets,
Svaflets och fosforns egenskaper förefinnas hos dem af all
evighet. Bevisa oss motsatsen. Ni tiger? Således har ni orätt.»
Och saken är utagerad. Materiens egenskaper kunna icke
förändras, när hon inträder i växternas och djurens
sammansättning. I följd deraf är det tydligt, att hypotesen
om en kraft, som är för lifvet egendomlig, är helt och
hållet chimerisk!
Man invänder slutligen, att denna kraft ej är till,
derför att »en kraft utan materielt underlag är en abstrakt,
meningslös ide.» Vi inse icke, att det är nödvändigt att
antaga, antingen att en typisk kraft icke existerar eller att
denna kraft är utanför materien. Våra förnekare begå här
ännu samma misstag som det de begått i frågan om Gud,
när de förklara att man måste, för att antaga Guds
tillvaro, med nödvändighet uppfatta den såsom befintlig utom
verlden. Det är alltid samma princip som är i spelet.
Det skulle för öfrigt vara oss lätt att bevisa, det all
kunskap om menniskan inskränker sig till begreppet om
kraften och utsträckningen i rummet; vi skulle kunna kalla till
vittne de matematiska vetenskaperna, fysiken, kemien,
naturhistorien i dess trenne riken: mineralogi, botanik och
zoologi; vetenskapen om menniskan: psykologi, estetik,
moral, naturlig teologi, filosofi. Alla dessa vetenskaper skulle
leda till knuten för problemerna: kraften och
utsträckningen. Men här är icke platsen att uppsätta något register
öfver vetenskaperna. Må det vara oss tillåtet, att ur
lifvets synpunkt betrakta denna dubbla fråga och dertill
anmärka kraftens företräde framför utsträckningen.
Bichat definierade lifvet såsom sammanfattningen af de
funktioner, hvilka motstå döden. Utan att taga denna
definition barnsligt efter orden, hvilken är den bild, som
granskningen af en växts eller ett djurs byggnad först
företer för oss? Den är den ändamålsenliga anordningen af
de organiska funktioner som utgöra det lefvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
