Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Varelsernas och tingens bestämmelse - I. Naturens plan. — De lefvande varelsernas byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
organismen, en omedveten lydnad hos hvarje art för de
beherrskande krafterna. Denna den organiska materiens
underkastande under de yttre orsakerna skulle helt enkelt intyga
en djup vishet i skaparens tanke och handling.
Om de lefvande varelserna vore af jern eller marmor,
skulle vissa kritici utan tvifvel kunna bli tillfredsställda.
Men hvad skulle då ske? Hvarje ombyte af klimat,
temperatur, uppehållelseort, lifsmedel, vistelseortens höjd öfver
vattenytan skulle vara en dödsdom för dessa oböjliga arter.
Rosen böjer sig, men ekens rötter ryckes upp af
nordanvinden.
Långt ifrån således att se frånvaron af tanke och plan
i denna undransvärda böjlighet hos den lefvande
organismen, i denna oförvanskliga förmåga att draga den bästa
möjliga fördel af de ogynsammaste omständigheter, att
besegra hindren och plantera quand même lifvets stunder på
den otacksammaste och minst vårdade mark, — se vi uti
denna makt det ovedersägliga vittnesbördet om den
allmäktiga orsak, som ifrån de tidigaste åldrar velat, att de i
rymden harmoniskt vaggade verldarna skulle omgifvas af
lifvets smekningar.
Det skapande och organiserande förnuft, som vi kalla
Gud, förblifver således den ursprungliga och eviga lag, den
inre och allmänna kraft som utgör verldens lefvande enhet.
Hela svårigheten försvinner, då man sätter ideen om. en
allmän plan i stället för den menskliga causaliteten.
Organer och funktioner, individer och arter, alla föras af samma
styrande ledning. Universet är utvecklingen af en och
samma tanke, och typenheten är märkbar under jordlifvets
alla särskilda former. I hvilken riktning för oss den eviga
tanken? Detta skola vi bjuda till att skönja, i det vi
afsluta denna etyd öfver varelsernas och tingens bestämmelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
