Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fjerde Boken. Varelsernas och tingens bestämmelse
- II. Naturens plan. — Instinkt och förnuft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
Naturens plan. — Instinkt och förnuft.
De lagar som råda vid arternas bevarande. — Särskilda instinktartade
förmögenheter. — Instinkten förklaras icke genom antagandet af ärftliga vanor.
— Grundolikhet mellan instinkt- och förnuftsförhållandena. — Planen i
naturens verk. — Allmän ordning och verldsharmoni. — Hvilken är verldens
allmänna bestämmelse? — Problemets storhet. — Menniskoförnuftets
otillräcklighet.
De lefvande varelsernas långsamma och fortskridande
konstruktion, de varaktiga arternas bildning bevisar den
skapande orsakens beståndande närvaro i allt och förkunnar
vältaligt dess vishet och förnuft. Om vi nu lemna
individernas organisation, för att studera familjernas, och intränga
i instinktens mysterer, så skola vi äfven här upptäcka
Skaparens plan, skrifven med lysande bokstäfver.
Man har sedan Cartesii och Leibnitz’ tid mycket
diskuterat frågan om djursjälen; och man har sedan
Réaumur gjort sig den mödan att i naturen omedelbart iakttaga
djurens lif och seder. Det är isynnerhet genom den
omedelbara iakttagelsen, man personligen kan skaffa sig
upplysning om denna dyrbara egenskap, som de lefvande
varelserna erhållit, för att betrygga sin varaktighet, och det
är tillräckligt att hafva ådagalagt de påtagliga tecknen af
denna allmänna lag, för att döma till dess värde ur
skapelseplanens synpunkt.
Det är framför allt af vigt att skilja mellan förnuft
och instinkt. Djuren ha på samma gång båda: de äro der
tvänne tydligt åtskilda egenskaper. Med det förra tänka
de, öfverväga, fatta, utvälja, besluta sig för, minnas,
förvärfva sig erfarenhet, älska, hata, bedöma, allt i
öfverensstämmelse med det sätt hvarpå det menskliga förnuftet
verkar. Med instinkten handla de efter en inre drift, utan att
hafva erfarit något, utan att känna, utan att ens ha
medvetande om skälet för eller resultatet af sina handlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gudinatur/0326.html
