Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
stundom också tala vänligt. Hans vilja att
förlåta var ärlig, men sin känsla kade han svårt
att få med.
Gunnel kände detta och led oerhört, fast hon å
sin sida gjorde allt för att dölja detta lidande,
liksom han gjorde allt för att dölja sin harm.
Hon förstod, att hon gjorde det lättare för
honom att förlåta, om hon kunde visa sig tro på
hans förlåtelse.
Sådant var förhållandet mellan dem, när
Gunnels svåra pärs kom. Den kom förr, än hon
väntat, men hon hade dock gjort sina
förberedelser. Utan sin mans vetskap hade hon beställt
rum åt sig på ett privat sjukhem. När hon nu
oförmodat kände, att hon började bli sjuk,
telefonerade hon först dit och fick svar, att hon
kunde få komma genast. Sedan telefonerade
hon till Hilma Groth ocli bad henne komma och
följa henne till sjukhemmet, vilket denna lovade.
När Gunnel efter detta hängt upp luren igen,
stod hon obeslutsam. Hade hon kraft att gå in
och taga avsked av sin man? Var hon i stånd
att göra det, utan att ban skulle misstänka
något? Ty hon hade beslutat, att han om
möjligt inte skulle få veta något, förrän allt var
över.
Hon gick tvekande till hans rum och stod
några minuter utanför dörren, obeslutsam.
Men så kom hon att tänka på att hon bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
