Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverensstämmer med klimatiska förhållanden och folklynne, så att han ej
fåviskt söker från den blida södern införa ett föråldradt byggnadssätt, som
ingalunda passar nordens hårda luftstrek. Då det byggnadssätt, som
Germaniska stammen med christendomen erhållit ifrån Italien, blifvit ehuru
under något skiljaktiga riktningar på ett egendomligt och oöfverträffligt vis
utbildadt af densamma, så att man uti Italien till och med icke försmådde
en tid bortåt tillkalla Tyska arkitekter; är det föga troligt, att, om det
grundliga studium, som muntligen meddelades först i klosterskolorna och
sedan i byggnadshyttorna, fortfarit, man skulle af ett sorglöst nyhetsbegär
mottagit den andefattiga och effektlösa cinquecento- eller renaissancestilen,
ännu mindre underkastat sig den förderfvade barock- och rococosmaken.
Man har i berörda afseende skrifvit så mycket, att jag endast tror mig
behöfva i förbigående erinra härom.
Flere vetenskapsmän ha under sednare årtionden i Tyskland, England
och Frankrike med allvar sysselsatt sig med utgifvande af förtjenstfulla
specialbeskrifningar af vigtigare byggnadsverk och konstalster, och flere
resande ha hufvudsakligen och några uteslutande fästat sig vid hithörande
ämnen, hvadan en och annan konstforskare kommit i tillfälle att göra
försök med utgifvande af byggnads- och konsthistorier. Det är sannerligen
ett eget förhållande, att, då nordboarne ostridigt kunna i vetenskapliga
forskningar mäta sig med hvarje annan nation, de aldrig utmärkt sig med
några arkitektoniska undersökningar. Orsaken härtill ligger visserligen icke
i bristande förmåga för ett dylikt sträfvande, eller i fruktan för
uteblifvande uppmuntran, eller i gifven förlust i anseende till ett ringa antal
läsare. Om man tagit dylika förhållanden i betraktande, skulle de rastlösa
undersökningar, som egnats fornlemningar från hedendomen, uteblifvit, och
de många lärda arbeten, som deröfver skrifvits, aldrig utkommit. Nej,
orsaken ligger i något helt annat. Man har nemligen på ett alldeles
handtverksmessigt sätt både betraktat och behandlat vårt byggnadsväsende.
Vetenskapsmannen har ty värr ansett detta ligga utom sitt forskningsfält, och
den såkallade byggmästaren har icke trott sig behöfva någon sann lärdom.
På annat sätt kan det svårligen förklaras, hvarföre man i norden
öfverträffat andra nationer i ett sorgfälligt uppsökande och grundligt förklarande
stundom af de obetydligaste lemningar från den råaste hedendom, då man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
