Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deremot visat sig hvarken ha något högre sinne för eller någon klar
kunskap om de konstverk, som ända från christendomens införande börjat i
norden sprida sig, och hvilka ännu till stor del qvarstå såsom de
ojäfaktigaste vittnesbörd på en hög konstanda och ett sannt konstnärskap.
Vi kunna ej utan vemod se, huru föga utlandets lärde
byggnadsforskare känna våra herrliga byggnadsverk från medeltiden. Deras kunskap
härom inskränker sig nemligen till Peringskjölds Uppländska Monumenter
och Dahlbergs Svecieverk, arbeten, som voro högst prisvärda för sin
tid och alltid förbli hedrande för sina författare och vårt fädernesland;
men hvilka ingalunda kunna rätt tillfredställa en sann byggnadsforskare.
Det är således icke underligt, om Seroux d’Agincourt, som endast från
nämnda författare inhemtat sin kunskap om Sveriges byggnadsverk, i sin
dyrbara konsthistoria röjer högst ofullständig och till en del alldeles
oriktig kännedom härom [1]. Den grundlige byggnadsforskaren och utmärkte
arkitekten von Wiebeking säger, att det är omöjligt att i brist på
tillräckliga källor framställa civilarkitekturens tillstånd i Sverige under olika
tidrymder, och att alla hans bemödanden att erhålla upplysningar rörande
byggnadskonstens närvarande tillstånd i samma land varit fruktlösa, och han
förmodar, att densamma icke förtjenar synnerlig uppmärksamhet [2].
Samma obekantskap fortfar ty värr ännu. Den lika grundlige byggnadsforskaren
F. Kugler, professor vid Konsternas Akademi i Berlin, har i sin
konsthistoria, som utkom för tvenne år sedan, rörande Sveriges byggnadsverk
endast åberopat hvad d’Agincourt efter Peringskjöld och Dahlberg
meddelat, hvadan samme professors uppgifter äro i berörda afseende högst
onöjaktiga [3].
Det är emellertid i sig uppenbart, att en utarbetning af ett lands
byggnads- och konsthistoria är omöjlig förrän man fått åtminstone de
vigtigaste af dithörande byggnadsverk och konstalster utredda i
specialbeskrifningar, samt att till dessas utarbetande erfordras grundliga kunskaper och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
