Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven detta misslyckades genom eld ifrån fästningen. Sedermera
upphäfde Svenskarna belägringen, emedan en del troppar skulle afgå till
Bohuslän och en del med kanoner och mörsare till Malmö [1].
I öfverensstämmelse med fredstraktaten, som slöts i Lund den
26 September 1679, skulle Helsingborgs slott den nästföljande 28
Oktober afträdas till Svenska kronan. Det är bekant, att
Sverige hade på denna tid en ibland Europas utmärktaste ingeniörer,
nemligen Dahlberg, och att Carl Gustaf och dess efterträdare hyst till
honom det oinskränktaste förtroende. Det är äfven bekant, att
gränsfästningar på denna tid ansågos för högst vigtige, liksom man
trodde sig kunna med vallar och grafvar trygga hela städer.
Ehuru Carl Gustaf anmodat Dahlberg att afgifva förslag till
förbättrande af Helsingborgs fästning och Svenskarne nedlagt mycket
arbete derpå; så beslöt dock Carl XI densammas rasering. Dahlberg
har tvifvelsutan ansett lokalen opassande för en fästning, enär den
skulle, i händelse af belägring, medföra stadens undergång. Man
hade härpå flera exempel, och man fruktade derjemte, att platsen
kunde ytterligare tjena Danskarne till landstigningsställe och
förrådsplats. Det tyckes likväl, att, i händelse den kostnad och omsorg,
som Carl XI med Dahlbergs ledning nedlagt å Götheborgs
befästning, blifvit använde å Helsingborgs försvarsverk, icke allenast all
fiendtlig landstigning här kunnat med säkerhet förekommas, utan
jemväl ett lika billigt som kraftigt anspråk göras på ett halft
herravälde öfver Öresund och således på andel i dithörande tullafgifter.
Men nu togos helt andra försigtighetsmått. Dahlberg fick befallning
att spränga och rasera fästningen. Han infann sig derföre för
denna angelägenhet den 24 Juli 1680 i Helsingborg och bortred
samma dag. Betslet söndergick, och hästen, sprängande öfver
grafvar, diken och fält, stupade, hvarvid Dahlberg, som hängande vid
ena stigbögeln släpades ett godt stycke, blef mycket illa skadad.
Denne store man, hvilken följt Carl Gustaf öfver Bälten och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
