Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit ett redskap i försynens hand att återvinna fyra vigtiga
provinser, och hvilken oskadd deltagit i de hetaste drabbningar, var
således nära att genom en småsak sluta sitt lika verksamma som
ärorika lefnadslopp. Han yttrar sjelf, att detta fall tvifvelsutan varit
ett förebåd till den stora olycka, som sedan följde honom [1].
Vid sprängning af Helsingborgs fästning under åren 1680 och
1681 lärer Kärnan ensam fått såsom oskadlig qvarstå; ty i annat fall
skulle väl en styrelse, hvilken visade sig högligen befara, att denna
gränsort kunde ännu en gång bli grannen en utgångspunkt för
Skånes inkräktande, ej lemnat denna byggnad oförstörd. Men Kärnan
skulle dock ännu en gång sprida förödelse omkring sig.
Efter Carl XII:s olyckliga nederlag mot Ryssarna började hans
gamle fiender åter att med allvar röra sig. Fredrik IV i Danmark
landsteg i November 1709 vid Rydebeck och kort derpå togs
Helsingborg i besittning. Öfverstelöjtnanten Heinsen fick befallning att
uppgöra plan till anläggande af fästningsverk kring staden, hvarest
Konungen af Danmark befann sig och sjelf uppgick i Kärnan.
Samma månad börjades uppdragande af vallar med palisader kring staden.
När guvernören i Skåne, generalen Magnus Stenbock, som funnit sig
urstånd att hindra landstigningen och måst draga sig undan för att samla
stridskrafter, framryckte i Februari nästföljande år på höjderna vid
Helsingborg, var fästningen redan i försvarbart skick. Han vann den
28 samma månad en lysande seger öfver fienden, som drog sig inom
vallarna. Denna dagen förblef man å båda sidor stilla. Följande
dagen anryckte Stenbock närmare mot staden samt inkastade deri en
mängd bomber, hvaraf några hus kommo i brand och ett
artilleriförråd sprängdes. Fienden försvarade sig med en liflig kanoneld från
Kärnan, vallarna och några skepp vid stranden; så att Stenbock ej
vågade en storm, helst hans troppar voro utmattade och dessutom föga
skicklige till ett dylikt företag, samt en mängd högre officerare dels
stupat, dels blifvit sårade. Emellertid inföll en stark dimma, som
gynnade fiendens öfvergång till Seland, hvarmed man tycktes å båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
