Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hellenernas geografiska kunskap omfattar på
Homeros’ och Rhapsodernas tid knappast mera än de i deras
omedelbara närhet belägna trakterna. Bortom denna
horizont, hvilken i sig innesluter det Egeiska hafvets
i den homeriska ”skeppskatalogen” så väl skildrade öar
och kuster, vidtager ”sanningens och mythens
gränsland”, hvars gränser dock ingen förmår att uppdraga,
och när Odysseus af vidriga vindar drifves ur
Archipelagens välkända farvatten, utbreder sig snart en helt
annan verld för våra blickar och vi förflyttas med
honom till Lotophagernas, Kyklopernas, Hafsvidundrens,
Plankternas och Sirenernas sagoland.
Utan tvifvel skulle det vara af största intresse, om
vi vore i stånd att steg för steg följa utvecklingen af
Hellenernas geografiska vetande från Homeros’, den
förste skaldens, till Herodots, den förste
historieskrifvarens, dagar och iakttaga, huru Europas vestra trakter
och Medelhafvets aflägsnare delar, hvilka skalden endast
svagt skymtade som ett undrens och mythernas land,
afkläddes denna sin mystiska slöja och antogo en
verklig gestalt, efter hand som Hellenernas handel och
kolonier utbredde sig i dessa trakter. För hela denna
period hafva vi tyvärr icke att tillgå andra källor än
poeternas skrifter, bland hvilka vi dock ej kunna
frånkänna Hesiodos’ Theogoni och de ”Homeriska hymnerna”
till Apollo och Dionysos allt geografiskt värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
