Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den högst ofullständiga kunskap, vi ega om Hellas
och dess historia före Perserkrigen, gör det omöjligt
att redogöra för orsakerna till uppkomsten af den stora
rörelse i den helleniska verlden, som under 8:de och 7:de
århundradena ledde till kolonisationen af Medelhafvets och
Pontos’ kuster. Ej heller hafva vi några tillförlitliga
underrättelser om Hellenernas äldsta förbindelser med
Österns stora monarkier, om hvilka Homeros, som dock
lemnat oss några om än dunkla meddelanden om
Ægypter och Phoeniker, märkvärdigt nog ej synes egt den
aflägsnaste aning.
Samtidigt med att de första filosoferna riktade sin
uppmärksamhet på verldsalltets sammansättning och
uppställde de första principerna för jordens form, storlek
och kosmiska förhållanden, gjordes de första försöken
till en vetenskaplig geografi af de s. k. ”Logographerna”,
hvilka befattade sig med det mera praktiska arbetet att
i skrift återgifva den kunskap om den bebodda verlden,
som för tillfället blifvit uppnådd. Hekataios från Milet,
som säges varit en mångberest[1] man (ανης
πολυπλανης), är allmänt erkänd som den förste, hvilken lemnat
oss en s. k. γης περίοδος eller systematisk
beskrifning öfver jorden, sådan den var bekant för
Hellenerna på hans tid. Olyckligtvis ega vi endast
obetydliga fragment af hans arbete[2], och dessa äro alldeles
otjenliga till att gifva oss en föreställning om
beskaffenheten af hans geografiska kunskap. Utan tvifvel
utgjordes hans arbete endast af en ”periplus” eller
kustbeskrifning, sådan som den vi hafva qvar under namn
af Skylax’ periplus. Hekataios tillhör den ioniska skolan
och delar många af dess spekulativa villfarelser, hvarför
han också är utsatt för klander af Herodot, som
stöder sina åsigter endast på den genom forskning
grundade erfarenheten.
Med Herodot[3] — som genom sin omutliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
