Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donaus nedra lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 72 —
Balkån-halfön !), och det var för att trygga denna för-
bindelse som Romarne här anlade de två vägarne från
Artscher och Praova vid Donau till Nisch och Tjuprija.
Då dessutom, enligt all sannolikhet, öfvergångs-
stället mellan Kladova och Turnu-Severinu, platsen för
Trajani berömda stenbro, då som nu var af stor stra-
tegisk och kommerciel betydelse ?), ligger det nära till
hands att antaga, att denna från N. till S. riktade del
af Donau var mera bekant för den tidens Hellener än
den öfriga delen af det nedra loppet, ty det var först
genom bildningen af det stora Odryser-riket (424 fi.
Chr.), som det blef möjligt för de helleniska kolonierna
i Thrakien att åstadkomma en regelbunden handels-
förbindelse med det nedra Donau-låglandet.
Vid denna tid deremot försvårade de olika thraki-
ska stammarnes ständiga fejder, öfver hvilka Herodot
klagar ?), i väsendtlig mon ett direkt framträngande
från Propontis och Egeiska hafvet till Istros.
Vi kunna således med stort skäl antaga, att de
säkraste underrättelser, Hellenerna vid denna tid egde
om Donau, just rörde denna del af floden, öfver hvilken
trafiken varit tvungen att bana sig väg från den Adri-
atiska hafskusten till den fruktbara, Skyther-riket till-
hörande, Valachiska lågslätten, då samfärdseln mellan
floden och Egeiska hafvet i följd af de mellanliggande
landsträckornas osäkerhet ännu icke var öppnad.
Det är underrättelsen om Donaus skarpa böjning
nedan om ”Järnporten” ’), som föranledt Herodot och tro-
ligen äfven hans sagesmän att antaga, att flodens hela
öfriga lopp från detta ställe till hafvet hade en närmast
1) Om denna trakts strategiska betydelse hade vi tillfälle att
blifva öfvertygade under det sista serbiskt-turkiska kriget, då, såsom
vi minnas, flera slagtningar här levererades.
2) E. Reclus, Géogr. Univ, I. p. 253.
3) Her. V. 3.
t) Med skäl kunde vi hafva här väntat oss några underrättelser
om Järnportens katarrhakter. Gamla tidens äldre författare torde
emellertid ej hafva känt till dessa, och Strabo VII. 3. 13 är den
förste, som meddelar oss något derom.
— — Fr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
