Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarta hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 88 —.
Det är till denna redan på hans tid gängse po-
pulära åsigt, som Euripides ansluter sig. Ehuru han
flerstädes visar sig fullt bekant med de ryktbara, vid
Bosporos Thrakikos’ norra mynning belägna s. k. Sym-
plegaderna, Syndromaderna !) eller Kyaneerna, se vi
honom i sin Iphigenia förlägga dylika klippor till Tau-
riens och Mindre Asiens midt emot hvarandra belägna
kuster ?). -
sig till våra dagar. Så trodde de gamle, att man från Haimos kunde
se Adriatiska hafvet, Pontos, Donau och Alperna, äfvensom det E-
geiska och Ioniska hafvet från Pindos, och att såväl Pontos som
Cyper-hafvet var synligt från Argaios i Mindre Asien. Ännu anse
Turkarne tre haf kunna ses från Adrianopels minareter och Ost-
Alpernas invånare äro öfvertygade om, att «Adrias drottning» kan ses
från Gross Venediger, som deraf skall hafva erhållit sitt namn.
!) Iphig. v. 421.
2) Den Gamla tidens geografer öfverensstämma deri, att de till
ömse sidor om det norra inloppet till den Thrakiska Bosporen för-
lägga Kyaneernas eller Symplegadernas klippöar. Dessa hade er-
hållit sitt namn deraf, att de fordom varit rörliga, slagit tillsam-
mans och krossat de skepp, hvilka sökt att segla emellan dem.
Men sedan det verldsberömda skeppet Argo lyckats att oskadt slippa
igenom, hade dessa klippor för alltid stannat. |
Anledningen till denna saga är utan tvifvel att söka i den högst
egendomliga synvilla, som uppstår vid seglingen genom ett af höga
stränder begränsadt trångt och slingrande farvatten, då kusternas långt
framskjutande utsprång än tyckas mötas, än skiljas åt, för att sedan
åter närma sig hvarandra, så att utsigten derigenom stundom helt
och hållet bortskymmes. Dionys. Byzant. Fragm. 53a, Plinius IV.
92, Eustath. ad Dion. 148, Dion. Perieg. v. 154. Särskildt är detta
1 hög grad fallet vid en seglats genom Bosporen, men samma
fenomen kan naturligtvis iakttagas i hvarje annat liknande sund, och
vi finna också, att de gamle förlagt dylika klippor såväl vid Gi-
braltar och sundet vid Messina (Strabo I. 2. 10. II. 5. 5) som vid
Adriatiska hafvets inlopp (Eustath. ad Dion. 391) och Svarta hafvets
förträngning, zzågns, emellan Krym och Mindre Asien (Strabo II. 3.
22, Eustath. ad Dion. 148, Euripid. Iphig. Aul. vv. 123—25).
Utan tvifvel hade Symplegader,. Syndromader och Synormader
ursprungligen varit den gemensamma benämningen för Bosporens
samtliga kustutsprång och skär (Geogr. Gr. Min. II. pp. 1, 8, 14,
52, 65, 66, 77), liksom namnet Kyaneer möjligen utgjort en sär-
skild beteckning för sundets norra del med dess dystra infattning af
mörka klippor. Snart finna vi dock dessa namn vara inskränkta
till öar, belägna någonstädes vid Bosporens norra mynning på ömse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
