Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skythiens hydrografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 131 —
fälle ’) säges ligga i utkanten af det Skythiska riket,
under det att, som vi sett, den skythiska qvadraten ej
har större höjd än ungefär tjugo dagsresor. Gerrhos
säges alltså på samma gång vara beläget på ett af-
stånd af fyrtio och tjugo dagsresor från hafvet ?).
Samtidigt nämnes, att den ofvan om Gerrhos be-
lägna delen af Borysthenes är obekant ?). Säledes är
Gerrhos, eller den yttersta delen af det Skythiska riket,
belägen vid den ytterst kända delen af Borysthenes,
d. v. s. denna flod är känd, endast så länge den flyter
på skythiskt område.
På ett annat ställe +) åter säger Herodot: ”Georger-
nas område sträcker sig uppåt Borysthenes elfva dagsresor
i nordlig riktning (från hafvet räknadt). Ofvan om detta
ligger en stor obebodd landsträcka >), men efter denna
bo Androphagerna, ett ingalunda skythiskt folk. Ofvan
om detta hafva vi i verkligheten en ödemark och intet
folk, så vidt vi veta.” Man har velat påstå, att Herodot
under hela denna framställning följer Borysthenes’ lopp,
och man tror sig här finna en beskrifning på land och
folk längs denna flod, i likhet med hvad man funnit i
fråga om Hypanis i föregående kapitel.
Låtom oss då se till, hvart detta antagande le-
der oss.
Det säges, att obebodt land påträffas efter Georger-
na, hvilket äfven på ett annat ställe bekräftas, och derpå
Androphagerna, men ofvan om dessa känner man icke
några människor alls. Hvar då finna plats för Gerrhos
och dess invånare, Gerrherna? Glömmer Herodot dem
helt enkelt i denna uppräkning? Eller kan han verkli.
-
!) Her. IV. 71.
| ?) Huru mycket man än vill förkorta färderna uppåt floden,
torde man väl aldrig kunna lyckas att få dessa tvenne summor att
öfverensstämma, när man dertill anser floden hafva ett rakt N. S. lopp.
J Her. IV. 53. 56.
!) Her. IV. 18. |
;) ”Eonuos (fonuir) motsvarar dock ingalunda alltid vårt öken,
ödemark, utan betyder ofta detsamma som obebodd, i motsats
till oixeonévn, hvarför stundom ett upplysande åvdewzwv tillägges.
Her. IV. 17. 53 ed. Stein. Jfr Her. IV. 185. I. 117.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
