Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skythiens hydrografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 132 —
gen låta dem bo i det obebodda landet mellan Geor-
ger och Androphager?
Antaga vi det senare, kan ej Gerrhos vara belä-
get vid Borysthenes’ yttersta, kända punkt. Underlåter
Herodot deremot endast att efter Androphagerna upp-
räkna Gerrherna, hvilka han ju annars vet att omtala
vid Borysthenes’ aflägsnaste punkt vid Skythiens utkant
och således ofvan om Androphagerna, så måste dessa
senares land komma att bilda en enklav i Skythien,
, ehuru de å andra sidan uttryckligen sägas vara ett folk,
som bor ofvan om Skythiens norra gräns !), d. v. s.
mera än tjugo dagsresor från hafvet.
För att förklara dessa skenbara motsatser vilja vi
till en början återgifva IV. 18 efter vår åsigt. Vi vilja
då först påpeka, att Herodot under denna sin beskrif-
ning icke följer Borysthenes’ lopp, utan att han i
detta sammanhang närmast redogör för Skythiens olika
folkslag 2), liksom han längre fram lemnar oss en
framställning af landets hydrografiska förhållanden ?).
Georgerna, säger han, bo elfva dagsresor längs
Borysthenes, från Norr till Söder räknadt. Denna sträcka,
som motsvaras af Dnepr’s nedra lopp mellan hafvet och
Aleksandrovsk, säges uttryckligen och i full öfverens-
stämmelse med den förut omtalade, förmenta parallelis-
men med Maietis’ vestkust följa meridianens riktning.
Ofvan om dessa, d. v. s. om vi fortsätta i den påbör-
jade riktningen (i verkligheten, ungefär S.V.-N.O.), är
landet obebodt, hvarpå Androphagerna följa.
Herodot nämner aldrig dessa senare i något sam-
manhang med Borysthenes, och intet i hans berättelse
tvingar oss att förlägga dem vid denna flod. För
öfrigt tyckes häraf framgå, att Herodot känt till flodens
direktionsförändring vid katarrhakternas slut, ehuru han
må hända ej fullt kommit på det klara härmed, då han
aldrig vidare berör denna omständighet. Deremot sä-
ger Herodot uttryckligen, att förutom Georgerna äfven
!) Her. IV. 100.
?) Her. IV. 17—20.
3) Her. IV. 47—58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
