Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skythernas stamsagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 202 —
Argippaierna omtala bland annat, att på andra si-
dan af den ofvan om dem belägna bergskedjan funnes
ett folk, hvilket brukade tillbringa sex månader af året
med att sofva. ’ Detta anförande finna vi lätt vara en
antydan om de långa nätterna under den nordiska
vintern !).
Issedonerna deremot säga, något som Herodot för
sin del ej vill tro, att de till nordliga grannar hafva de
enögda Arimasperna och de guldbevakande Griparne ?),
och ofvan om dessa vid den Norra Oceanen, säger Ari-
steas, bo Hyperboreerna ?), hvilka Herodot ironiskt
säger lika mycket finnas till som Hypernotier eller folk
på andra sidan Sunnanvinden ’). Denna saga, uppgifver
Herodot, berättas af Issedonerna för Skytherna, hvilka
i sin ordning servera den åt Hellenerna.
Berättelsen om Griparne är ögonskenligen icke
annat än ett talesätt för att beteckna ett guldgräf-
vande bergsfolk "). Härigenom gifves oss äfven en den
tydligaste vink om att vi hafva att söka Arimasperna i
det mellersta, guldrika Ural, i hvilket bergshandteringen
går tillbaka till den förhistoriska tiden och hvarest de
uråldriga s. k. Tschudernas grufvor ") vittna om en vida
högre grad af civilisation än grufvorna i Altai.
!) En liknande saga om «mörkrets land> i den yttersta Nor-
den fanns äfven bland de Österländska folken (Her. IV. 25 ed.
Rawlinson), och Ibn Batuta säger det vara beläget 40 dagsresor N.
om staden Bulgar, som han sjelf besökt (Travels of Ibn Batuta ed.
Lee p. 78). Likaledes nämner Plinius vid sin beskrifning af Thule
(IV. 104), att inga nätter funnos der under sommarsolståndet, liksom
inga dagar under vintersolståndet, hvarpå han tillägger: «Hoc quidam
senis mensibus continuis fieri arbitrantur». Jfr detta ställe hos Millen-
hoff, Deutsche Altertumsk. pp. 385—386.
2) Her. IV. 27.
3) Her. IV. 13. Jfr IV. 32. 16.
1) Såsom ett bevis på den försigtighet, vi måste iakttaga vid
användandet af senare grammaticis kommentarer öfver äldre för-
fattare, vilja vi här nämna, att Eustathios (ad Dion. 31) just anför
Herodot som sagesman för Hyperboreernas tillvaro, hvilken åsigt dock
Herodot, såsom vi se, 1 verkligheten ständigt bekämpar. Her. IV. 16. 32.
5) Jfr härmed berättelsen om de indiska guldgräfvande myrorna,
stora som hundar. Her. III. 105.
é) E. Reclus, Géogr. V. p. 683.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
