Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skythernas stamsagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Somliga hafva i Herodots berättelse velat finna en
antydning om Altais guldrikedom !), hvilket påstående vi
dock anse strida såväl mot Aristeas’ som mot Hero-
dots ofvan anförda berättelse, der Norden tydligtvis
åsyftas ?). För öfrigt nämner Herodot på ett annat
ställe, att, ehuru han för egen del förkastar berättelsen
om Arimasper och Gripar, det dock är ett konsta-
teradt faktum, att guldet vinnes, på hvilket sätt lemnar
han osagdt, i Europas nordligaste delar ?).
Väl är det sannt, att Herodot påtagligen anser den
omtalade bergskedjans riktning vara vest-ostlig, då der-
emot Ural är ett meridianberg, men vi finna, att det
just är vid bestämmandet af bergskedjor som de gamla
författarne begå de största misstag. Så t. ex. antager
ännu Strabo Pyreneerna sträcka sig från Norr till Söder ’),
och Ptolemaios gifver oriktigt det s. k. Skythiska Imaos,
nuv. Tian-Schan, en nord-sydlig sträckning, hvarigenom
hela Asiens karta naturligtvis helt och hållet förvrides.
Dessutom kan äfven anmärkas, att i synnerhet den
mellersta delen af Ural ingalunda är egnad att ingifva
föreställningen om en hög och oöfverstiglig bergs-
kedja >).
Vi hafva dock säkerligen här endast ett af de
många exempeln, som visa de geografiska namnens rela-
tiva betydelse 6). Ural kan säkerligen för slättens inbyg-
1) T. ex. Humboldt, Asie centrale I. pp. 389—407.
2) Herodot skulle dessutom ingalunda hafva förkastat Issedon-
sagan, om icke han ansett den vara helt olika Massaget-sagan, d. v.
s. han antager den ost-vestliga folkvandringen, men icke den från
Issedonerna i Norr utgående påtryckningen.
3) Her. II. 116. Det långt bort i Öster belägna Altai kan ej
menas här. Herodot har dertill ej den ringaste kännedom om några
berg nuv. Asiens östra del, utan anser det O. om Kaspiska hafvet
belägna landet vara slätt. Her. IV. 40.
5) Strabo IV. 1. 1. II. 5. 28 etc. Plinius är den förste som
angifver denna bergskedjas O. V. riktning. Plinius IV. 110.
5) Den resande kan emellan de begge på ömse sidor om vat-
tendelaren här belägna järnvägsstationerna Europa och Asia knappast
iakttaga någon nämnvärd nivåförändring.
6) Så kallas i les Landes i Frankrike de minsta kullar «mon-
tagnesa. E. Reclus, Géogr. II. p. 96,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
