Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längre än upp på fotsteget då tåget satte i gång. Men
hur det var så lyftes jag upp i vagnen med mina två
väskor och satt i klämma mellan en lång benig och
en liten rund man. Vår kupé var av uråldrig typ och
fönsterrutorna skallrade oavbrutet under skakningen.
Luften var iskall till dess den så småningom blev
varmare och sämre. Passagerarna var mest
grön-bleka tyskar, antingen klädda i uniformsrockar med
gradbeteckningen bortsprättad eller i mossiga
loden-mantlar som ännu på sitt yttersta bevarade något av
materialets ädelhet. Endast min lille runde granne
till höger hade ny kostym och sportpäls, alltså en
Schieber, en krigsvinnare. Omkring honom var
atmosfärens hela kyla koncentrerad. Jag tittade lite
på nutriamanschetterna på min kappa, lyckligtvis för
min reputation var skinnet rätt så slitet vid
ärmkanten. Min granne vid fönstret hade en roströd
kostym som när dagern föll på var alldeles full av
höstliga mjuka färger, men den var åtminstone
opressad och ganska medfaren så ingen tycktes ond
på den. Man fick ha sett bättre dagar, men man fick
inte se en god dag nu.
De flesta passagerarna sov ryckvis under dagens
lopp med obarmhärtigt prisgivna ansikten och
vaknade av sina egna snarkningar. De växlade lite vid
de större stationerna men situationen förblev sig
lik: nya hungertyper insprängda med en och annan
Schieber. Endast min roströde granne var av annan
typ. Han var varken svulten eller övergödd. Han
höll sig hela tiden vaken, levande, iakttagande.
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
