Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid kyrkdörren lade jag handen på Ethels axel.
Hon vände sig om och stirrade på mig som om hon
sett ett spöke.
— Ta mig under armen, fort, sade hon.
— Varför skulle jag det, håller du på att svimma?
— Jesus Kristus, sade Ethel, varför skulle jag
svimma? Det är du som ska.
— Vad går åt dig, sade jag, vill du att jag ska
svimma?
— Ja, det vore inte ur vägen, svarade hon.
— Jag kan inte, sade jag, har aldrig kunnat.
— Gå då lite fortare, för jag har brått!
Det hade jag ingenting emot, ty nu märkte jag
att kyrkfolket tittade på mig som tokiga och
sill-holmarna allra värst.
Ethel halvsprang utmed vägkanten och klagade
över att det inte fanns någon bil att få.
Hoheneckar-nas bil körde förbi, men den kunde vi ju inte hejda.
— Jag måste ha in det här i halva upplagan
åtminstone, sade hon.
När Ethel äntligen sjönk ner på en stol innanför
redaktionsdörren var hon så andfådd att hon nätt
och jämnt fick fram en befallning att stoppa
pressen. Och jag var så andfådd själv att jag inte kunde
fråga henne om hon blivit tokig. Det tyckte jag mig
för resten veta utan att fråga direkt.
Mattborsten hade öppnat dörren redan då vi var
halvvägs i trappan.
— Jag har redan stoppat, sade han, och lyft ut
en spalt åt dig. Nu gäller det att göra det mesta av
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
