Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herr Nils Turesson), måste man for att förvissa sig om någon framgång värfva
krigarskaror från utlandet. Men penningställningen var sådan, att inkom*
sterna näppeligen förslogo till de vanliga utgifterna. Utan en mark i
kassan begynte konung Magnus sin regering och de dryga lösesummoraa för
Skåne, Halland och Bleking gjorde det nödvändigt att hjelpa sig fram med
lån af hvarjehanda slag och med försök att kringgå lagens förbud att
pålägga nya skatter. Att under en tid af sådant ekonomiskt betryck, under
en penningförlägenhet som måste för hvar dag försvåras och som
nödvändigt framkallade inom vida kretsar missnöje och knot, kasta sig i ett
krig, hvilket icke synes hafva framkallats af någon för rikets frid och
bestånd hotande fara, är visserligen efter vår tids uppfattning ett fel, men ett
sådant var det ingalunda i det fjortonde århundradets ögon, tvärt om
uppfattades det då som en i hög grad prisvärd gerning.
Om krigshändelserna hafva vi allenast knapphändiga uppgifter, i den
hundra år senare tillkomna och ganska otillförlitliga rimkrönikan om konung
Magni regering och i ett ryskt dokument af icke mindre tvetydig art,. Till
en början, berättades det, hade konung Magnus framgång, men råkade i
oenighet med sina män med afseende på behandlingen af de många fång&rne.
Svenskarne yrkade, att de skulle aflifvas, men konungen antog sina tyska
följeslagares vida menskligare råd att låta dem gå med rakadt skägg, sedan
de blifvit döpta samt \ofvat att återkomma med guld och silfver och att
omvända sina landsmän. Ryssarne återvände, men med en stor här, och
omringade den svenska hären, som befann sig på sina skepp i Lovkaån i
vestligaste Ingerma nland.
De lato honom se i allo thy,
att skäggen voro växta äter å ny,
hade han rakat hufvudena från deras hals,
d& hadc de ej gjort dylikt fals [svek].
Han grof sig ut ur Lovka minne [mynning],
eller hade de fångat honom der inne1 2.
Under början af året 1351 uppehöll sig konung Magnus i- Estland och
Lifland. »Konungen af Sverige, skrifva köpmännen i Dorpat till rådet i
Liibeck den 15 januari, har lagt beslag på alla köpmansvaror i Reval och
derefter skrifvit till staden Dorpat och till dervarande biskop, med yrkande
att sak samma skulle ske med köpmännen der, hvarpå rådet i Dorpat
svarade, att det intet kunde göra så länge dess herre och beskyddare biskopen
vore frånvarande.» Konungens budbärare förklarade: »Då belägger jag med
qvarstad alla härvarande köpmansvaror, till dess min herre konungen
kommit och fått tala med biskopen.» På dennes bud infunno sig derefter
biskopen, fyra rådmän och två köpmän i Reval och konungen klagade öfver han-
1 Detta, det s& kallade Magni testamente, finnes i svensk öfversattoing tryckt i tidskriften
Suoini, årg. 1848, s. 101 o. f. — Jfr i öfrigt Munch, Det norsko folks historie, afd. 2, d. 1,
8. 524—527.
2 Svenska medeltidens rimkrönikor, ntg. af G. E. Klemming, d. I, s. 177.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
