Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del med förbudna varor på Novgorod, åberopande sig på bref, »bvilka
voro i godt förvar, så vida icke Stockholms slott vore af vådeld förstördt».
Saken hänsköts af dorpatköpmännen till hansestädemas bepröfhing, hellre
ån de underkastade sig konungens dom. »Veten, heter det till sist i
bref-vet, att konungen far kring till alla städer, byar och slott, så väl biskopens
som korsriddames, och hvad han har i sinnet veta vi icke.» 1
Sedan ryssame i mars hade företagit ett härjningståg ända fram till
Viborg, vände konung Magnus åter till Finland och var till pingsten (den
5 juni) åter i Stockholm. Ett stillestånd torde hafva afslutits med ryssarne,
till dess det blefve möjligt att återvända med större styrka. Det visar sig
nämligen, att ännu år 1353 tänker konung Magnus på ett nytt korståg, till
hvilket påfven ger sitt bifall.
Herr Israel Birgersson. — Erkebiskop Hemming.
När konung Magni här återvände till Sverige, saknades, bland andre,
en af Sveriges mest framstående män, herr Israel Birgersson, hvilken dock
icke stupat i striden, utan fallit offer för en sjukdom.
Herr Israel var son af den frejdade uplandslagmannen herr Birger till
Finsta och förde som fadern i sitt vapen tvenne vingar (fig. 7). Ätten
hörde till de äldsta och förnämligaste i Upland och var genom
slägtskaps-band nära förenad med de andra stora uppsvenska ätterna, äfven, synes
det, med den som genem Erik Jedvardsson blef kunglig. Herr Birger hade
deijemte genom giften ökat sina slägtförbindelser och sin rikedom. Israels
moder, fru Ingeborg, var af en gammal östgötsk lagmansätt, som hade tagit
ett stående lejon till vapenmärke. Israels syster, Birgitta, den verldsbekanta
sierskan, fick till make ättlingen af en vestgötsk lagmansätt, hvilken sjelf
blef lagman i Nerike och sedermera lemnade lagmansdömet der åt sin son.
Till börden var således Israel jemngod med de yppersta och stod näppeligen
i detta afseende efter den kungliga grenen af folkungarnes ätt. Liksom,
efter den gamla hedniska upsalaättens utslocknande, den ena familjen efter
den andra höjdes på tronen och hade, i valriket, kronan ärftlig inom sig så
länge manliga arfvingar funnos, så finna vi, att landskapens inbyggare, när
de utöfvade sin fäderneärfda rätt att välja lagmän, allt jemt höllo sig inom
samma ätter, med den skilnaden likväl, att lagmansdömet lika lätt gick till
mågen som till sonen. Genom sin härstamning från den gamla lagmansätten
i Tiundaland växte Israel, som vid faderns död ännu icke hunnit myndiga
år, en lysande’ framtid till mötes, under hvilken han kunde räkna på att
uppbäras af alla upländingar. 1 denna tid, då stormännen i riket bildade
ett mäktigt förbund, som till sig dragit all folkets rätt att inverka på lan-
1 Die recessc and andere akten der hansctage ron 1256—1430 (ntg. af Koppmann, Leipzig
1870), 1, •. 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
