Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom Vestmanlands östra del, mellan Norbergs (Norabergs) betydande
jembergslag i vester och Salberget i öster, hvars silfverrikedom uppdagades
mot medeltidens slut, gick en väg upp till Brunbäcks färja vid Dalelfven och
derifrån in i detta afsides liggande landskap, hvars inbyggare allt sedan
1430-talet mer .än en gång på ett afgörande sätt grepo in i utvecklingen af Sveriges
oden. Yid vägen söder ifrån låg köpstaden Hedemora (Henemora), som
är 1459 erhöll stadsprivilegier. En annan köpstad (nutidens Falun) uppkom
småningom på felan eller slätten invid det vigtiga Kopparberget, landskapets
hufvudort, i norr om sjön Runn. I sydvest om denna sjö anlades under
bördan af unionstiden Borganäs fäste.
Namnet Uplaud betydde i sydsvenskarnes mun mången gång detsamma
som alla mälarlandskapen, men utmärkte i särskild mening landet mellan
Sagan i vester, hafvet i öster och Ödmorden i norr. Den gamla indelningen
i folklanden Tiunda-, Attunda- och Fjedrundaland hade vid denna tid
förlorat all betydelse, utom på sin höjd för den kyrkliga indelningen.
Indelningen i fögderier var nu för förvaltningen den vigtigaste, ehuru denna, här
som annorstädes, vexlar.
Trögd utgjorde ett fögderi for sig. Bygden var här gammal och
sätesgårdarna många. Längst ned i sydost låg Björkön (Biärkö), hvars stad länge
sedan hade försvunnit; ön var nu bebodd af bönder. På Ålsnö (nu Adelsö)
lago den liknämda kungsgården (nu Hofgården), hvilken nu ej mer hade samma
betydelse som på konung Magnus Ladulås’ tid, och Tofta, efter hvilket herr
Karl Ulfsson (sparre) kallade sig; gården tillhörde sedan drotseten herr
Kri-stiem Nilsson (vase) och konung Karl Knutsson. Grönsö, helt nära häradets
fastland, tillhörde herr Magnus Gren och sedan en Oxenstjerna. Eka, som
en tid var lagdt under Upsala domkyrka, gaf sitt namn åt den så kallade
ekaslägten med en snedbjelke i vapnet, till hvilken hörde konung Gustaf I:s
moder. Ekholmen (Ekholm), en af den nyssnämde herr Karl Ulfssons många
gardar, gick genom arf från sparreslägten först till Bjelkarne, sedan till en
ätt med ett gumsehufvud i vapnet och till sist till Trollarne. Ekolsund
tillhörde Oxenstjernoma.
Återstoden af Fjedrundaland var åtminstone tidtals lagd under fogden på
Yesterås hus. Här fans den gamla köpstaden Enköping (Eneköpung), med
tre kyrkor, ett gråbrödrakloster, en skola och ett hospital, hvilket dock gick
under i följd af den ynnest som visades det under 1400-talet anlagda helige
Oörans hospital utanför Stockholm. Invid staden låg Mariuborg, der den
här ofta omtalade marsken herr Sten Bengtsson (bjelke) bodde. På RefveLsta
(Rävelsta), vid Örsundsån, bodde drotseten herr Kristiern Nilsson (vase).
På Svartsjö (Svartasjö) kungsgård bodde en fogde, hvilken vid denna
tid förvaltade allenast Svartsjölandet och Munsön (Muntsö), som en tid
tillhörde ätten med en tillbakaseende ulf i vapnet. Länet hade tidigare varit
större, men återstoden hade blifvit lagd under fogden på Almarstäk
(Almama-stäk). Konung Albrekt hade der uppfört ett slott, hvilket konung Erik af
Pommern lät uppbränna år 1434; det uppbygdes åter af erkebiskopame i Up-
Di.gitized fc>v
Google
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
