Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom att lefva. Senare på hösten kom herr Erik Trolle till herr Sten, med
begäran att han ville hos erkebiskopen och hans domkapitel förorda till
erhållande af det lediga erkedjeknedömet herr Eriks son magister Gustaf, hvilket
riksföreståndaren äfven gjorde. Någon tid derefter återkom herr Erik med
ett bref från erkebiskopen, hvilket innehöll, att han och hans kapitel ville hafva
magister Gustaf till erkebiskop. Riksföreståndaren genmälde, att han i sin
skrifvelse hade talat om erkedjekne- och icke om erkebiskopsdömet, men att
om efter erkebiskop Jakobs död magister Gustaf valdes till hans efterträdare,
hade han intet deremot. Den 13 januari 1515 kom for tredje gangen herr Erik
och medförde konceptet till en skrifvelse, i hvilken herr Sten hos påfven
förordade Erik Trolles son till erhållande af erkebiskopsvärdigheten — påfven
hade nämligen lofvat herr Sten, att ingen skulle
nämnas till erkebiskop utom på hans forord. Så
ärlig var herr Sten i bemödandet att, till
åvägabringande af enighet mellan partierna, skaffa sin
medtäflares son det vigtigaste embetet i Sverige
näst hans eget, att han sände till sitt ombud i
Roma befallning att arbeta för herr Gustafs
utnämnande. Icke nog dermed, då efter
vanligheten betydliga penningsummor behöfdqs för att
genomdrifva valets godkännande, var
riksföreståndaren herr Erik behjelplig att anskaffa en
ganska betydande myckenhet silfver. De två
up-salakanikeme, som med detta silfver och herr Stens
nyssnämda bref afreste till Roma, voro dock, efter hvad ryktet visste berätta,
nog äreförgätna att till konung Kristiern utlemna en icke ringa del af silfret.
I maj 1515 blef emellertid magister Gustaf Eriksson Trolle i Roma vigd
till Sveriges erkebiskop och styrde derefter kosan till norden. Från Lftbeck,
der han lär hafva inledt underhandlingar med den danske konungen, seglade
han till stockholmsskären, men i stället för att följa skeppet in till Stockholm,
der riksföreståndaren ville bereda honom ett festligt mottagande, begaf han
sig i en segelbåt till erkebiskopsgården Tuna (bortom Vaxholm) och for sedan
landvägen till Upsala. Herr Sten hade något före hans ankomst till Sverige
lagt under kronan Stäkets län (dock icke slottet), samtidigt begärande att få
se de bevis på hvilka erkebiskopsstolens anspråk på länet berodde; han vore
villig att låta kyrkan njuta all hennes rätt, men icke mera.
Erkebiskop Gustaf tillträdde genast sitt embete, ehuru erkebiskop Jakob
hade högtidligen lofvat att icke lemna det åt honom, förrän han hade svurit
herr Sten och Sveriges krona trohet. Icke nog dermed, den nye
erkebiskopen fordrade af honom, att alla de som på något sätt hade kränkt
erkebiskop Jakob, hans egen farfader Arvid Trolle och fader herr Erik Trolle
samt andra hans förfäder skulle straffas. Riksföreståndaren svarade, att han
icke ville lägga något hinder i vägen för lagens gilla gång, derest några
ansvarspåståenden gjordes, och sedan alla andra försök att åstadkomma ett
363. Erkebiskop Gustaf Trolles
sigill (stiftets kors och ättens ena
vapenbild, ett hufvudlöst troll).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
