- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
452

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

närmande hade strandat, begaf han sig (februari 1516) till Upsala for att i
domkyrkans sakristia muntligen afgöra allt som var obestämdt mellan honom
och den genstridige erkebiskopen. Den hand som i försonlighet bjöds honom
ville erkebiskopen icke fatta, och på den vänliga helsningen svarade han med
hot, hån och förebråelser. Mötet ledde till ingenting; det var tydligt, att ur
detta spända förhållande måste förr eller senare upplåga en öppen och bitter strid.

Konung Hans’ död. — Kristiem II.

Danska riksrådets klagoskrift tffrer konung Hans. — Kristiern II:s uppfostran. — Kristi erm som vice
konung I Norge. — Dyreke. — Kristierus krffning till Danmarks oek Norges konung, 1514. — Konungens
haad-flstuiug. — Dyrekes dld ock domen »fver Torben Oxe, 1517. — Hustru SIgbrit.

Under en resa i Jylland i början af år 1513 hade konung Hans blifvit
utsatt f&r en svår förkylning, och han afled, som redan är nämdt, den 20 februari.
Hurudan han var till sin personlighet och som regent torde framgå ur den
föregående berättelsen. Vi vilja allenast för att styrka vår uppfattning af honom
och hans styrelse omnämna den klagoskrift som det danska riksrådet efter
hans död inlemnade till hans son och efterträdare. Det heter deri, att af alla
de forpligtelser som voro upptagna i den handfästning konung Hans svurit
sig skola hålla hade han brutit mer än hälften. Kyrkans rättigheter had**
blifvit kränkta, vanbördige hade dragits adeln öfver hufvudet, till och med
blifvit insatta i rådet, skatter hade blifvit pålagda utan rådets hörande,
rättskipningen hade blifvit rubbad i sin gilla gång, rättartingen hade försummats
han hade satt tro till onda rykten, och hade i följd deraf några af rådets
medbroder som kommit till konungen på grund af hans skrifvelser mist
sin hals utan någon rättegång o. s. v. — När man hade så mycket att klaga
i Danmark, kan man icke gerna undra, om man i Sverige hyste
betänkligheter mot att till konung taga herr Hans.

Hans gemål, den ädla, godhjertade Kristina, hvilken han på det
djupaste kränkt genom sin otrohet, dog först år 1521.

Kristiern II föddes 1481. Han tillbragte några af sina barndomsår
under vård af en rik köpman i Kjöbenhavn vid namn Hans Meisenheim
Bogbinder; det är möjligt att detta hans lif i ett borgerligt hus och under
umgänge med medelklassen bidrog att framkalla hans mannaålders sträfvan att
höja handeln och handtverket i hans riken, under det han sökte nedsätta adelns
makt och inflytande. Konung Hans, som tidigt lagade att sonen skulle
försäkras om tronföljden i de nordiska länderna, lät gifva honom en omsorgsfull
uppfostran så väl i bokliga konster som i ridderliga idrotter och fann tidigt
en hjelp i den skarpsynte och kraftfulle ynglingen. Då ställningen i Norge
började blifva oroande, icke minst derför att man från svensk sida, förnämligast
genom herr Ture Jönsson (vapen se fig. 357) i Vestergötland och kyrkoherden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free