Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Bagge afseglade med de tolf skeppen fredligt; men vid Bornholm angreps han af
en dansk flotta förd af Joakim Brockenhusen, samt af den gamle Otto Krumpe. Amiral-
skeppet i danska flottan hette Herkules, från hvilket svenskarne helsades icke med salut
utan med skarpa skott.
Jakob Bagge var icke sen att gifva samma helsning tillbaka och det så efter-
tryckligt, att Herkules’ stormast gick ötver bord, hvarefter en allmän strid börjades och
varade i fem timmar, samt slutade med danskarnes fullständiga undergång. Danskarne
förlorade nämligen, utom amiralskeppet, två stora linieskepp, hvarjemte två andra fartyg
blefvo så illa tilltygade, att de med möda undkommo. Joakim Brockenhusen, Otto Krumpe
och flere förnäma danska officerare blefvo fångar.
Med dessa och de eröfrade skeppen fortsatte Bagge sin färd och landsatte konun-
gens sändebud för att dessa skulle göra sin pligt. Under tiden väntade han dem i
Warnemünde.
Der kommo och afseglade oupphörligt danska fartyg; men Bagge gjorde dem intet,
utan lät dem passera. Då man förundrade sig deröfver, svarade den tappre med äkta
svensk storhet och redbarhet:
”Jag är inte af min konung sänd att angripa Danmark. Jag stred visserligen
mot danska flottan vid Bornholm; men det var inte jag som var angripare, utan jag stred
endast för att försvara mig sjelf, de fartyg och det folk som min konung nådigst anför-
trott mig.”
Detta var ett tal , värdigt en svensk hjelte.
I fjorton dagar låg Bagge med flottan i WarnemUude utan att någon konglig brud
lät afhöra sig. Han fruktade för resan, emedan man befarade ett nytt angrepp af Dan-
mark, hvarför sändebuden ensamma återkommo, då Bagge genast lyfte ankar och seglade hem.
Konung Erik frågade icke vidare efter sin brud, utan förglömde henne alldeles
för glädjen att få belöna den tappre Bagge för hans uppträdande såsom flottans öfverbe-
fälhafvare och konungen beredde honom äfven en alldeles ovanlig belöning.
Konungen lät honom nämligen hålla ett triumftåg från Skeppsbron öfver Jerntorget
till slottet. Detta segerintåg var tillstäldt på alldeles samma sätt som de romerska trium-
fatorerna i gamla tiden intågade i Bom efter stora segrar.
Främst i detta tåg gick Jakob Bagge, hvars breda bröst pryddes af en gedigen
guldkedja, en gåfva af konungen. Efter honom kommo hans underbefälhafvare i ståtliga
rustningar och efter dem buros de i slaget tagna fanorna. Derefter gingo fångarne med
rakade hufvuden och hvita käppar i händerna. Bland dessa voro äfven amiral Joakim
Brockenhusen och Otto Krumpe. Efter dessa följde sju andra fångna danska ädlingar.
Derefter kom konungens hofnarr, hvilken bar namnet Herkules liksom det tagna danska
amiralskeppet. Han spelade fiol och dansade, samt utslungade den ena grofva qvickheten
efter den andra till harm och nesa för danskarne. Efter honom kommo icke mindre än
sexhundra vid hvarandra sammankedjade fångar. Konungens krigsfolk gick på ömse sidor
om, samt afslutade tåget.
Slaget vid Bornholm var signal till utbrott af det krig, som man hade att vänta
mellan Sverige och Danmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
