- Project Runeberg -  Wasa-ättlingarne. Historiskt-romantiska berättelser från Erik XIV:s, Johan III:s, Sigismunds, Carl IX:s tid och Gustaf II Adolfs ungdom /
204

(1895) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204
Denna begagnade sig de anfallne af och började en förtviflad sfrid med knek-
tarne, af hvilka två blefvo ihjälslagne och flera sårades. Öfvermagten var emellertid för
stor och slutligen öfvermannades de båda fångame och dödades *)
Då vällingsklockan den 27 Maj i Odensala by kallade det idoga folket från åker
och äng, hvarest vårarbetena som bäst pågingo, skyndade alla såväl manliga som qvinliga
arbetare hem till byn för att efter den mödosamma dagen njuta föda och hvila, samt hemta
krafter till nya sträfvanden den påföljande dagen.
Snart syntes eld i alla stugorna och röken hvirflade i glada ringar fram ur skor-
stenarne och inom kort stodo grötfaten på borden och familjens alla medlemmar samlades
deromkring och slefvade gröt ur faten samt drucko den tjocka och feta mjölken.
Som qvällen var mild och ljus så roade sig ungdomen efter intagen aftonmåltid
med dans och lekar.
Det var sed i byn, att man samlades i tur och ordning hos olika familjer och
denna qvall samlades ungdomen utanför byns yttersta stuga, der bonden Per Bengtsson
och hans hustru, samt deras barn, bodde.
4 Snailt var leken 1 fdl S^g och alla de lekande sjöngo med full hals, under det
att de togo hop i en stor ring;
Fliekan gick på ängen ock räfsade hö;
Gossen han sade: För dig Till jag dö!
Oeh det log kon åt!
Ja!
Och det log hon åt!
Inom
sjungande:
kort tröttnade dock de dansande på denna lek och gjorde en annan.
Trå ränner det gör ett par,
Tre vänner gör en länger rad,
Fyra gör ett bast,
Atta gör ett lass.
Titta inte på mej,
Du kan inte få mej!
Tro mej visst, hvad jag säger dej,
För tror du mej, så bedrar du dej.
** , Men deLnnSa flQS° ei allt för iänge hålla på med sina lekar, ty de äldre och
förståndigare tankte på den följande dagens mödor och arbete, samt ansågo, att ungdomen
orde spara sina krafter och låta sina kroppar hvila för att sedan kunna göra desto mera
, ^ , D.e. £lada skarorna började derför att skingras och man kom öfverens om, att den
följande lördagen samlas vid en annan af byns gårdar för att dansa och leka. Då till-
stundade sondagen och man behöfde således inte spara sina krafter.
Det blef stilla frid i byn och hvar och en skyndade att gå till hvila.
väckt« L/w(- had? e“elIertid inte Per Bengtsson och hans familj hvilat, förrän de
väcktes af haftiga slag på stugans dörr oeh en darrande, men befallande stämma ropade:
Jjat upp !
*) Beskrifniugen om Sturemorden är kemtad dels ur
dels ur ”Fryxells Berättelser ur Sv. historien”.
Handlingar rörande Skandinaviens historia IV”,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhwasaattl/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free