Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Konungen sprang ur kyrkan och lyckades slå sig fram (ill slottet, der kan deck
bief tillfångatagen och insatt under bevakning i sina mm.
Hertig Carl med sina trupper hade under hela upproret gått först och gjorde
så äfven nu. Detta gjorde, att han var i staden, då konungen fängslades, hvaremot hertig
Johan ännu var på Brunkebergsåsen, der han äfven stannade till följande dagen, då han
gjorde sitt högtidliga intåg åtföljd af 1,700 ryttare och flera fanor fotfolk samt blef helsad
såsom konung under namn af Johan den tredje. Tvärtemot sin öfverenskommelse med
hertig Carl mottog han konungatiteln och gjorde äfven sin konungsliga magt genast
gällande.
För att icke åstadkomma ännu flera oroligheter sväljde hertig Carl förtreten och
beslöt att vänta, tills ett lägligare tillfälle yppade sig, för att göra sina anspråk gällande.
Konung Erik stäldes genast inför rätta i slottskapellet och talade väl och mycket
för sin sak, samt bad, att för sig och sin familj få en fristad på Färingsön.
Men den nye konungen ville inte höra på honom, utan ropade till honom, att
han var från förståndet.
”Nej,* svarade Erik. ”Blott en gång var jag visst från vettet. Det var, då jag
släppte dig ur mina händer.”
Konung Erik dömdes att blifva förlustig kronan samt till ständigt fängelse, hvar-
jemte hans barn ”för deras föraktliga härkomsts skull” dömdes för everldeliga tider från
all arfsrätt till Sveriges krona.
Riksdagen, som Johan sammankallat, stadfäste Eriks afsättning och upphäfde
de beslut, som hade fattats under riksmötet i Upsala 1567,
Till en början insattes den afsatte konungen i Eskils gemak i Stockholms slott,
der han behandlades på ett allt annat än furstligt sätt.
Så slöt brödrafejden mellan kung Göstas söner.
Hertig Johan hade med list tillvällat sig konungamagten och dermed gjort ett löftes"
brott mot den broder, som genom sin tapperhet banat honom vägen till Stockholm.
Skulle denne broder tåla sådant?
Nej!
Fejden var visserligen slut. En broder var kufvad af två bröder; men dessa två
blefvo söndrade från hvarandra genom den enes otrohet. Derför, var det inte mera någon
brödrafejd, så var det nu i stället desto större hat bröder emellan. Konung Johan hatade
den afsatte konung Erik och hertig Carl. Den afsatte konungen hatade hertig Carl och
konung Johan, hvaremot hertig Carl visserligen hatade konung Johan för dennes skändliga
löftesbrott, men han hatade inte, utan blott beklagade den afsatte och i fängsligt förvar
hållne konung Erik.
Slut på andra berättelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
