Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
den polske konungen ville förekomma förbund mellan Sverige och Ryssland, skickade han
till Sverige en ambassad för att tillbjuda konungen sin vänskap och sin hand åt Cicilia.
Men dessa anbud blefvo ej emottagna.
Denna tid leide konung Erik i godt förstånd med sin syster. Han hade till
älskarinna köpmannen Pers i Porten dotter, Agda, som födt honom tre döttrar. När
denna Agda, mot konungens vilja, skulle ingå äktenskap med Joakim Flemming, skref
konungen till sin syster och bad henne att taga från Agda hans tre döttrar, på hvad sätt
som helst, samt att uppfostra en af dem åt honom. Detta bref är skrifvet år 1561.
Men lyckan — eller olyckan — att blifva Cicilias gemål var förbehållen mark-
grefve Kristoffer af Baden. — Denne furste hade vid denna tid tjenat konungen af Sve-
rige i tre år. Det vore nog besynnerligt, om Cicilias äfventyr varit obekanta lör honom,
då det ännu var i friskt minne — vi syfta på händelsen i Vadstena. Men antingen han
var högeligen intagen af henne§^skönhet, eller han smickrade sig med hoppet om en stor
lyckas vinnande, begärde han prinsessan till äkta och vann äfven sitt mål.
Sedan hon gifvit honom sin hand den 11 November 1864, afreste markgrefven
genast från Sverige för att föra sin gemål till sina arfländer.
Sedan han valt vägen genom Lifland, for han utan några hinder, trots den sena
årstiden — öfver hafvet från Stockholm till Reval. Han ankom dit med sin gemål sent
på aftonen, men man vägrade att för fursteparet öppna stadens portar, hvarför de ny-
förmälda måste tillbringa natten i en fiskarstuga. Denna vidrighet blef dock rikligen för-
sötmad följande dagen genom de ovanliga ärebetygelser, som adeln och borgerskapet vi-
sade prinsen och prinsessan. De mottogos på torget med- all den aktning som man var
skyldig deras börd; men de tillätos icke att slippa in i det befästade slottet, emedan ko-
nungen uttryckligen hade förbjudit guvernören att föra dem dit.
(Girs och Tegel skrifva, att konung Erik haft för afsigt att låta mörda mark-
grefven i Reval. Detta är dock obevisadt och, stödjande sig på blotta misstankar och
sägner, kan det lemnas åt sitt värde.)
Orsaken, hvarför konung Erik befalt, att det resande fursteparet icke skulle få
införas i slottet, får sökas i hans misstänksamhet. Han trodde, att Cicilia var mycket
tillgifven hertig Johan och, emedan han kände dennes stämplande lynne, befarade han, att
hon skulle söka att bringa fästningen i Johans händer.
Sedan markgrefven och hans gemål vistats trenne månader i Reval, fortsatte de
sin resa genom Preussen, Pommern, Meklenburg och Bremen. Resan blef således lång.
En helt kort tid uppehöllo de sig i Baden, hvarifrån de snart reste till England. Cicilia
hade länge längtat till England, emedan hon ville lära känna drottning Elisabeth, för
hvilken hon fattat ett stort intresse och hvars namnkunnighet tjusat henne.
I England födde Cicilia en prins, hvilken drottningen bar till dopet och fick nam-
nen Edvard Fortunatus, Drottningen anslog äfven åt markgrefvinnan en ränta af sina
jordagods, hvilken noggrant utbetalades hvarje år, så länge drottningen leide.
Cicilia hade nu fått håg för resor. Hvarken vägarnes längd eller resornas be-
svärligheter afskräckte henne och ej en gång hennes hafvande tillstånd hindrade henne
att företaga långa resor.
År 1571 var hon åter i Sverige och der födde hon sitt sista barn, som fick nam-
nen Johan Carl efter konungen af Sverige och hertigen af Södermanland. Markgrefven
Wasaättlingarne. 31 a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
