Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
”Det flims råttor i slottet, eders furstlige nåde!”
’Tala inte i gåtor,.karl!” röt hertigen oeh slog hammaren med kraft i ett bord.
”Hennes majestät har myeket att syssla i förrådskammaren, sedan det blif-
vit mörkt!”
’Huds död! Hvad sker i de kungliga förråden?”
”Det plockas och stoppas der nattetid!”
”Hvilken plockar oeh stoppar der?”
”Hennes majestät oeh hennes medhjelpare?”
”Hvilka äro då hennes medhjelpare?”
’Jag vet inte så noga, men jag tyckte mig se riksrådet Posses stora hufvnd.”
”flåiler sig ej min fränka vid sin sjuke gemåls sida, som det anstår- och egnar en
rättskaffens hustru?”
”Jo, om dagarne; men om nätterna har hennes majestät fullt upp att göra med
att rafsa till sig litet för sin utkomst under enkeståndet, som väl nu snart inträffar.”
”Vid alla afgrundens magter! Här skall blifva räfst och djefvulen anamma dig
om du ljugit, då sitter ditt hufvud lösare ån någon mans i Svea rikes landamären.”
"Det är ej för att mista hufvudet, som jag nästan ridit ihjäl min häst för att
hinna hit och tillbaka till Stockholm före dagningen!”
Hertigen blef tankfull.
’Gunilla i förrådskammaren nattetid?” sade han sakta för sig sjelf, ”Det orm-
ynglet skall spricka af sin egen etter!”
”Har du mer att säga?” frågade han högt.
”1 går voro rådsfruarna och bådo om nåd för sina män hos konungen.”
”De gifva sig inte!”
”De voro kallade, eders nåde!”
”Kallade? Hvem har understått sig att kalla dem?”
”Den schlesiska sångerskan på drottningens befallning!”
’Du spelar ett högt spel, Gunilla!” mumlade hertigen. ”Men vid min hertigliga
ära svär jag, att din magt och myndighet skall vara slut, så snart min broder lagt sina
ögon tillsammans!” Är det allt, hvad du hade att säga?” frågade han trumpetaren.
”Ja, eders furstlige nåde!”
”Eid då tillbaka till Stockholm och haf ögonen med dig, som hittills. En officers-
fullmagt — du förstår min vän - ”tillade hertigen i lägre ton och vinkade afsked med
ena handen.
Men trumpetaren lemnade icke rummet trots denna vink.
”Nå?” frågade hertigen, som antog, att trumpetaren glömt meddela något.
Eders furstlige nåde, började trumpetaren. ’Jag är familjefar i små omstän-
digheter — hm —
En börs föll ned till hans fötter.
”Lefve hans nåde, hertigen af Södermanland!” utropade trumpetaren och upptog
börsen, samt störtade ut ur rummet, samt utför trappan och kastade sig på sin häst, samt
försvann i nattens mörker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
