- Project Runeberg -  Wasa-ättlingarne. Historiskt-romantiska berättelser från Erik XIV:s, Johan III:s, Sigismunds, Carl IX:s tid och Gustaf II Adolfs ungdom /
465

(1895) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

465
”Aflägsna mig?” sade han frågande. ”Ja, när jag först träffat hertigen!” till-
lade han.
’ Hans furstlige nåde har redan gått till sängs för många timmar sedan.”
”Det hjelper ej! Jag skall träffa hans nåde,”
”Du talar i fåvitsko, karl!” svarade vakten.
”Nej!”
”Aflägsna dig!”
g L”Tror du, att jag skulle ridit i sträck hela vägen från Stockholm och hit för att
blifva nekad audiens?
”Du får vänta tills i morgon bitttida!”
”Nej, pass! Då skall jag vara åter i Stockholm! Oppna genast!”
”Befall lagom!” svarade vakten ocb trädde ut sin hillebard genom luckan
på porten.
”Guds död!” röt trumpetaren. ”Oppna! Eller jag ställer till ett oväsen här, så
att hertigen skall vakna!”
”Dig skall jag väl taga vara på, karl!”
Akta dig att bära hand på mig och att hindra mig från att fullgöra min pligt
mot hans furstlige nåde.”
”Har ni någon depesch att framlemna?” frågade vakten höfligare,
”Nej! _ Min depesch har jag på tungan!”
”Hvarifrån kommer du?”
”Från Stockholm har jag sagt och direkt från hofvet.”
”Hör på, min gode man, är^konung Johan död?”
”Nej, inte hvad jag vet!” svarade trumpetaren.
”Jag, fraktar, att ni är en arg skalk. Gå!”
Till svar tog Eenehufvud upp några stora stenar och slängde dem i väggen på
rådhuset.
Ögonblickligen öppnades porten och flere beväpnade män kastade sig öfver trum-
petaren, hvilken skrek och hojtade af alla krafter.
Flera fönster öppnades vid detta oväsen dels i rådhuset dels i byggnaderna i när-
heten och slutligen hördes en skarp och vredgad stämma ropa ur ett fönster i rådhuset:
”Hvad djefvulen är det för ett helvetes väsen?”
Det var hertigens stämma.
”Ack, eders nåde!” svarade trumpetaren. ”Det är Per Eenehufvud, som ridit hit
från Stockholm för att meddela vigtiga underrättelser, men som vägras inträde.”
Släppen karlen och låten honom genast komma upp. Vi vilja höra honom!” be-
falde hertigen sina män, hvilka genast åtlydde befallningen och trumpetaren skyndade upp
för trappan och stod ett ögonblick derefter framför hertigen, hvilken mottog honom i natt-
drägt; men för säkerhets skull hade en liten hammare i ena handen, i händelse något
öfvervåld mot förmodan skulle ske.
”Nå?” frågade hertigen bistert. %
”Eders furstlige nåde! Underliga saker försiggå på Stockholms slott,” rappor-
terade trumpetaren.
”Väl inte underligare, än att de kunna förklaras?” frågade hertigen.
Wasaättlingame. 3g [,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhwasaattl/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free