Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aek, hvarför klagar mitt hjerta, då stunden beskär mig en sådan njutning, som
denna,” sade fången.
”Tack för det ordet, Gustaf. Du känner dig lycklig genom mig! Många glada
dagar vill jag då gifva för sällheten af detta ögonblick.”
Uti ett mildt kärleksjoller försjönko de och förirrade sig i labyrinter af önsknin-
gar och hopp.
Slutligen sade prins Gustaf:
Ingen skall kanna skilja oss från hvarandra. Ingen. I din faders stolta salar
fick jag ej ega dig, ej heller annorstädes på jorden; men du är min för evigheten.”
Förströdd lyssnade furstinnan till detta tal. En tanke hade bemägtigat sig hennes
själ och hon steg upp samt utropade:
”Jag har fått en idé! Den skall utföras genast! Du skall blifva fri, fri med
czarens egen vilja! Farväl! Vi ses snart åter!”
Hon skyndade ut ur cellen för att sätta sitt beslut i verkställighet.
”Vi ses snart åter!” Eftersade fången, då han blifvit ensam. ”Ja,” fortsatte han,
”deruppe och omsväfvade af fridens palmer uti evighetens rymd.”
Han lät hufvudet sjunka mot halmbädden och föll i en ljuf domning.
Den falske Dmitri hade vunnit oerhörda framgångar och under det att furstinnan
Xenia var nere i fängelsehvalfvet hos prins Gustaf, ankom bref till czaren med underät-
telse om, att hans egen befälhafvare Basmanhofi hade gjort gemensam sak med den falske
Dmitri, hvilken ej var någon annan än munken Atrepjeff.
En af de ryska befälhafvarne, Wlasjeff, hade kommit åter till Moskwa med dessa
underrättelser och han hade blifvit befald att gå in i audienssalen och der vänta hans
majestät, som emellertid mottagit brefvet, tillika med ett annat bref af annan budbärare
från den falske Dmitri sjelf.
Audienssalen var ett mycket stort och högt rum, bland hvars möbler en med
guldornater sirad tron intog hedersplatsen.
Resklädd inträdde Wlasjeff i audienssalen, hvarest han träffade en af czarens
högste officerare Scheremetjeff, som äfven hemkommit från kriget oeh begärt audiens, samt
blifvit visad in i salen för att der invänta sjelfherrskaren.
När Wlasjeff fick se Scheremetjeff, sade han:
”Är ni här tillbaka med nycklarne till Kromi?”
”Säg hellre till helvetet!” svarade den tillfrågade.
”Ett ledsamt uppdrag för er.”
”Och för er?”
”Nå glänta på dörren då,” uppmanade Wlasjeff.
Neslig feghet och ändå nesligare trolöshet skall ni finna bland trupperna i Kromi
herr general.”
”En vacker entrée i sanning!” utropade Wlasjeff förgrymmad.
”Sortir må ni sjelf vara med om,” svarade Scheremetjeff. — ”Ja,” fortsatte han,
”vi se redan spetsen af de afgrundslågor, som slicka sig kring munnen efter Godunow och
Wamättlingarne. 45 ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
