Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
au återvända till Ebba Brahe. Hon drog sig undan till sitt rum vid
jejenedut Rampen hade varit förfärlig för henne. Hon hade ansett sig för sin heders
skull bora hämnas sin ungdomsväns diktade otrohet, hon ansåg sin ed till honom lösi då
SSi Älw* “ *h“= - -
Adolt. Gustaf Adolf! Hvarfor bröt du din ed till mig? Hvarför har du tvungit mig att
bryta mm tdl dig? Gustaf Adolf! Gustaf Adolf! Du, min älskade, si jJ? Zr får
- JLS^aSIm? tanknrS/r0m’ S°m ja8.ej “er !år drömma! D“» “in glädje! - Ah!
o min Ond · i” flnneS ^ mer ÜI1 ίδΓ migl — Jag bar svurit en annan trohet,
1 L. t ’ Λ ,a§ ,r SVBnt käHek äfven - den eden var ialsk. falsk, som den ed
Gusti Adolf!0-» βη 88 SVUrk mig’ °Ch S°m dU SedaD grymt brutitI Qusiaf Adolf!
Hon föll afdånad till golfvet.
innøfrn wit !°\läg sanslös, är ovisst. Det vissa är dock, att hennes kammar-
ΓΓηϊ ’ ut- P 8ade bltrMa henne Vid af’ och PSklädseln- förundrade sig öfver, att ej
hennes herskarmna ringde och gick slutligen af eget bevåg in i hennes gemak. Till sin
fortaran fann hon den sköna qvinnan ligga utsträckt på golfvet.
’Stackars jungfru!" sade kammarsnärtan. »Hon kanske sätter lifvet fill, för att
k0“ Τ,Λ ?en h0n älSkf’ J°’ jo1 Jag vet Väl’ iag’ hur det skulle gä med mig, om
man skulle neka mig att få min Petter!” 8
v* u ,Eitei dftta beklagande “ed ty åtföljande reflexioD, sprang flickan efter Ebba
rahes basta qvmliga vän, fru Martha Banér och skyndade i hennes sällskap tillbaka till
den sanslösa adelsjungfrun. De båda qvinnorna hjelptes åt att lyfta upp henne från golf-
ve och forde henne till sängen. Efter lämplig behandling slog hon upp sina ögon; men
hon var för matt att tala redigt, utan låg återstoden af natteD i orolig slummer, oupp-
hörligt rabblande osammanhängande meningar, hvari ofta hördes orden Gustaf Adolf. —
Följande morgon var Ebba Brahe ganska svag och klen, hvarför fru Märtha åt
henne utverkade enkedrottningens tillåtelse att få vistas på sina rum. Fru Banér höll
trogen vakt om sin väninna och sökte att på allt sätt förströ henne, samt att rycka hen-
nes tankar från det sorgliga ämne, som så djupt smärtade henne. Det lyckades delvis och
ett matt leende började redan spela på den beklagansvärdas sköna läppar, då hastigt fram
emot middagstiden det blef ett oväntadt och våldsamt tumult i den trappuppgång, som
ledde upp till Ebba Brahes bostad i Kalmar slott. Först hördes en häftig ordvexling
emellan några män och man hörde en stark stämma ofta säga: "Konungen, jungfru Brahe,"
under det att andra stämmor ofta nämnde, "enkedrottningen, förbud," o. s. v. Slutligen
öfvergick ordvexlingen till handgemäng. Vapenskrammel och svordomar blandades om
hvarandra.
De båda väninnorna, som hörde tumultet, men ej förstodo orsaken till detsamma,
slöto sig uppskrämda i hvarandras armar och inväntade sålunda utgången af slagsmålet.
Huru länge detta kunnat komma att räcka och huru det kunnat komma att sluta är ovisst.
Det vissa är emellertid, att det inom kort tog slut, tillföljd af att en stark stämma, hvil-
ken tycktes vara van att befalla, ropade till de stridande att nedlägga vapnen, hvarefter
Wasaättlingarne. 5y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
