- Project Runeberg -  Wasa-ättlingarne. Historiskt-romantiska berättelser från Erik XIV:s, Johan III:s, Sigismunds, Carl IX:s tid och Gustaf II Adolfs ungdom /
698

(1895) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

698
samma stämma på ett hotfullt sätt klandrade de stridande, hvilka till råga på allt käm-
pade sju mot en. Den man, som åstadkom detta stillestånd var Jakob Pontus De la
Gardie, hvilken .äfven hørt tumultet, undrat äfver dess orsak och skyndat att stilla det.
Denna strid inom Kalmar slott hade uppstått derigenom, att enkedronningen be-
fallt, att hvarje kurir från konungen skulle föras till henne. Skulle han hafva andra ordres
skulle han afväpnas och med våld föras inför hennes ögon. — Denna dag hade den kurir’
hvilken konungen afsändt till Kalmar med bref till Ebba Brahe och med befallning att ej
låta något hindra sig från att egenhändigt till henne öfverlemna sbrifvelsen, ankommit till
staden och begifvit sig till slottet. Der hade han genast antastats af enkedronningens lif-
knektar, hvilka sökte öfvertala honom att infinna sig hos henne. Men buriren följde ko-
nungens ordres och svor på, att antingen skulle han träfia jungfru Brahe, eller ock dö.
Lifbnektarne sökte ändock öfvertala honom att följa enkedrottningens ordres; men han
förklarade, att konungen var för mer än enkedrottningen och att han till hvad pris som
helst skulle utföra sin konungs befallning.
När detta blef förklaradt för De la Gardie, utfor han i häftiga ord mot enkedrott-
ningens litknektar för det att de vågat sig att hindra en kunglig kurir att utföra sin mo-
narks befallning, samt hotade dem med sträng räfst derför. Derefter berömde han buriren
för dennes ståndaktighet, gaf honom en dukat att dricka konungens skål för och visade
honom sjelf till jungfru Ebba Brahes rum.
Lifbnektarne drogo sig skamsne tillbaka till borggården, hvarifrån de snart blefvo
uppkallade till enkedrottningen för att äfven för henne redogöra för uppträdet. När hon
fick veta orsaken, vredgades hon storligen och utfor med häftighet mot lifknektarne för att
de ej förstått att med list hindra kuriren att komma fram. De försvarade sig så godt de
kunde, men förmådde dock inte att blidka den stränga qvinnaD, hvilken befalde, att de
skulle föras i tre dagars sträng arrest. Detta gjorde hon, för att hon sedermera för hofvet
och i synnerhet till De la Gardie skulle kunna säga, att hon bestrafet dem, som velat af
oforstånd hindra konungens kurir att utföra sin order. Ja, hon gick ännu längre i sitt
skrymteri. Hon lät nämligen rikligen bespisa kuriren och tilldelade honom äfven en mindre
summa penningar. Allt för att rädda skenet. I sitt hjerta hatade hon sin sons budbärare,
hvilken visat sig värdig konungens förtroende oeb visat sig hellre vilja sätta sitt lif på
spel än handla mot den gifna ordern. Lika mycket som hon hatade denne man, lika
mycket förbannade hon sina litbneknar, hvilka ej kunnat öfvermanna honom. Hjerta fanns
ej hos Gustaf Adolfs moder, men väl stränghet- På förståndets vägnar var hon rikt ut-
rustad och gjorde mycket godt inom sitt hus genom sitt stora förstånd. Men när hon
använde sina själsgåfvor för att spinna intriger och dervid äfven sällade sin kraftfulla
vilja, då blef hon en dämon, som ej skydde något för vinnandet af sitt mål, ej frågande
efter, hvad hon störtade i sin väg för upphinnande af detta mål. Ja, hon drog ej ens i
betänkande att för sina afsigters vinnande krossa tvänne ädla hjertan; och dessa ädla
hjertan egdes af hennes egen son och af den qvinna, hvilken hon svurit att vara i moders
stalle. Jesuitismen uppträdde i en afskyvärd skepnad hos Kristina under dennas strid
mot en äktenskaplig förening mellan Gustaf II Adolf och Ebba Brahe. —
Genom De la Gardies förmedling hade emellertid den kungliga kuriren kunnat
uträtta sitt uppdrag och Ebba Brahe hade mottagit Gustaf Adolfs skrifvelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhwasaattl/0710.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free