- Project Runeberg -  Historieuppfattning : materialistisk och annan /
118

(1944) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kapitel ur den svenska jordbesittningens historia: Skatteköpen under 1700-talet - Skatteköpens reglering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118 DEN SVENSKA JORDBESITTNINGENS HISTORIA
nadspriset med ledning av ett sådant kriterium; men
beloppet ansågs orimligt lågt och var också tämligen
självklart långt under de flesta hemmans saluvärde. En
ganska lång dragkamp följde mellan å ena sidan
bondeståndet, som ville upprätthålla 1719 års
resolution, och å andra sidan adeln, som helt och hållet ville
göra slut på skatteköpen och därvid bl.a. hänvisade till
att resolutionen hade utfärdats utan ständernas
medverkan. Det skickligaste bland de ganska talrika
memorialen på Riddarhuset var Ehrenpreus’ här redan
citerade.

Slutet blev en kompromiss, som kom till uttryck i
förordningen den 19 september 1723; den lär ännu ej
vara formligen upphävd. I fråga om en lång rad grupper
av hemman fick åbon företräde till skatteköp efter ”laga
värde”, d.v.s. den låga s.k. kronovärderingen, medan
auktion ej skulle förekomma annat än då åbon ej
önskade köpa. Men samtidigt åsyftades att hindra så
låg värdering som påstods ha förekommit tidigare. Det
påbjöds sålunda att försäljningen frånsett
undantagsfall ej skulle få ske till mindre än sex års skatt. Den i
och för sig konventionella grundvalen för denna
bestämmelse var att om ett skattehemman bleve
skatte-vrak, d.v.s. ej kunde utgöra skatten och därför skulle
förvandlas till krono, så förutsatte detta tre års
utebliven skatt och medförde därutöver att den nye
innehavaren fick tre års skattefrihet. Emellertid förekom
det också en rad viktiga kategorier av hemman till
vilka åborna ej skulle ha företrädesrätt.
Rustnings-stammarna fick sålunda rusthållaren ensam köpa. Till
köp av augmentshemman hade visserligen åbon i
princip företräde; men om dessa hemman ansågs ”omist-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histuppf/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free