Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kapitel ur den svenska jordbesittningens historia: Skatteköpen under 1700-talet - Skatteköpens faktiska förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 DEN SVENSKA JORDBESITTNINGENS HISTORIA
1789 blev Malmöhus län nästan lika viktigt som
Östergötland, och samtidigt kom också Kristianstads län i
första ledet. Omvänt försvårades skatteköpen i
Stockholms och Uppsala län samt i någon mån i
Södermanland av knappheten på kronojord.
Företeelsens mest intressanta sida och det mest
oväntade i undersökningens resultat tillhör dock
skatteköpens sociala fördelning. Man har tidigare — detta
gäller också mina egna föregående bidrag till ämnet
— utgått ifrån att skatteköpens omfattning skulle vara
ett i huvudsak korrekt uttryck för tillväxten i de
självägande böndernas jordförvärv, eftersom skatteköpen
främst påyrkades från kronoböndernas sida. Det enda
undantag härifrån som hittills varit känt är brukens
skatteköp.
I fråga om de under bruk skatteköpta hemmanen
föreligger en vidlyftig och efter allt att döma mycket
omsorgsfull utredning av Åbokommittén (1920); där
redogöres i detalj för varje särskilt känt skatteköp av
detta slag. Absolut taget gällde det därvid ganska stora
förvärv. Ett mått på dem försvåras visserligen av att
det i fråga om — visserligen ett fåtal — stora
skatteköp gällde oskattlagd jord, som således ej var satt i
mantal och ej kan uttryckas i denna enhet.
Åbokommittén uttrycker i stället totalresultatet i hemman,
hemmansdelar och lägenheter, med ett gemensamt
uttryck sålunda närmast brukningsdelar, och fastställer
dem till 977, varav nästan allt (såvitt jag kunnat se
958) faller på den nu ifrågavarande perioden. Dessa
siffror äro emellertid ej jämförbara med
skatteköps-böckernas i mantal uttryckta material och ge därför
ingen föreställning om proportionen mellan skatteköp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
