Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kapitel ur den svenska jordbesittningens historia: Skatteköpen under 1700-talet - Skatteköpens faktiska förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKATTEKÖPENS FAKTISKA FÖRLOPP
127
under bruk och skatteköp i övrigt. En ingående
jämförelse mellan Åbokommitténs och
skatteköpsböcker-nas uppgifter visar i det stora hela god
överensstämmelse, dock med någon övervikt för de senare. Därtill
kommer emellertid i min — på skatteköpsböckerna
grundade — behandling ett antal brukspatroner, som
icke ha åberopat förköpsrätt för sina bruk men vilkas
köp socialt och förmodligen också ekonomiskt höra till
samma kategori.
Resultatet blir då att brukens och brukspatronernas
sammanlagda köp inskränkte sig till två procent av
samtliga skatteköp. Därtill komma emellertid först
skatteköp för bruk i Norrlandslänen, under den tid då
skatteköpsböckerna för dessa län saknas; men dessa
förvärv äro enligt Åbokommitténs uppgifter små (39
mantal). Viktigare äro de oskattlagda
brukningsdelarna som — på grundval av kommitténs totalsiffror
för alla brukningsdelar — skulle öka det föregående
resultatet med knappt en femtedel. Slutligen är det
sannolikt att mantalet representerade åtskilligt mer
jord i de skogsbygder där bruken främst sökte sina
förvärv än i landet som helhet. Men allt inräknat
förefaller det uteslutet att dessa förvärv skulle ha
inneburit mer än tre procent av samtliga skatteköp; och
en siffra mellan 2V2 och 3 procent motsvarar
sannolikt bättre verkligheten. I förhållande till den roll som
både då och senare har tillmätts de under bruk
skatte-köpta hemmanen förefaller detta mycket måttligt.
Frånsett bruken fanns det ju inga kategorier som
borde ha haft rätt att tävla med åbor och rusthållare,
så länge dessa ville betala den fastställda
köpeskillingen. Det visar sig emellertid nu, att detta ej hindrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
