Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska järnhanteringens ekonomiska historia i fågelperspektiv - Sveriges särställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sålunda icke mer än 10 à 12 % av allt stångjärn i
exporten.
Man får också akta sig att under intryck av
vallonernas särskilt pittoreska inslag förbise att
stångjärnsprocessen vid alldeles samma tid undergick en hel del
andra, fastän mindre genomgripande förändringar
under inflytande från införskrivna tyska eller kanske
snarare österrikiska smeder — ett av våra ryktbaraste
namn, Geijer, kom därigenom att införlivas med det
svenska samhället. Förmodligen var det först på grund
av dessa tyska smeders invandring som uttrycket
tysksmide vann burskap såsom namn på den med
vallonsmidet konkurrerande och i motsats till detta
förhärskande processen inom stångjärnssmidet, ett namn som
den sedan behöll ända till sitt slut. Emellertid utövade
vallonerna ett kanske ännu viktigare inflytande på den
första av järnbearbetningens två stadier,
masugnsprocessen, i det att de banade väg för de murade
”fransöske ugnarna”, som vid själva järnbruken
alltmer kommo att ersätta de mer primitiva s.k.
mulltimmershyttorna, vilkas namn uttrycker deras
byggnadssätt.
De sålunda framgångsrika åtgärderna för att från
andra länder tillföra järnhanteringen yrkeskunniga
ledare och smeder äro också ur flere principiella
synpunkter av stort intresse. Det ligger mycket nära till
hands att vid frågor om lokalisering sätta
likhetstecken mellan ”land” och ”folk”, d.v.s. att ej räkna
med befolkningens rörlighet över landgränserna som
viktig för lokaliseringen. Flyttningen av stora
människomassor, med dess inverkan på arbetslön och
kapitalränta, har också som regel varit inskränkt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
