Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En växelryttare under Frihetstiden - I. Adam Smiths framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 EN VÄXELRYTTARE UNDER FRIHETSTIDEN
kernas kreditgivning, i det att bankerna frestades att
diskontera, d.v.s. mot ränteavdrag inlösa, de gjorda
växlarna liksom om de hade härstammat från verkliga
handelsoperationer och att därigenom skapa vad vi nu
skulle kalla inflation, genom alltför stor sammanlagd
kreditgivning. Det är icke något tvivel om att denna
fara var mycket verklig och att växelrytteriet spelade
en stor roll för den svåra kris som träffade Väst- och
Mellaneuropa 1763. Den fick också återverkan på
Sverige, men icke genom motsvarande operationer hos
oss utan genom att ruinera Sveriges utländska
kreditgivare. I Sverige kom denna verkan icke i fråga, ty den
enda banken före gustavianska tiden, riksbanken, gav
egentligen ingen handelskredit alls, vilket visserligen i
sin tur var ägnat att fresta köpmännen till andra och
mer äventyrliga försök att driva upp kapital för
handelsoperationer. Den variant som växelrytteriet i
Sverige tog var då — med vissa modifikationer — den
andra av de två konstruktioner jag nyss citerade efter
Adam Smith, nämligen kredit i växelform köpmännen
emellan, och närmare bestämt kreditgivning av
utländska köpmän till de svenska. Detta var ett
genomgående drag i svenskt näringsliv långt in på 1800-talet;
men här gäller det den specifika form därav som
växelrytteriet skapade. Den var ytterligt spekulativ och
innebar i verkligheten att de utländska köpmännen alldeles
mot sin önskan drevos att tillhandahålla den svenske
köpmannen hans handelskapital.
Hur det kom sig att växelrytteriets föremål funno sig
i behandlingen, förklarar Adam Smith på två olika
sätt, hänförliga till två olika stadier i förloppet, och
åtminstone det senare hade utpräglad tillämpning på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
