- Project Runeberg -  Historieuppfattning : materialistisk och annan /
272

(1944) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En växelryttare under Frihetstiden - III. Peter Westmans manufakturprojekt och dess upplösning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

‘112 EN VÄXELRYTTARE UNDER FRIHETSTIDEN

andra sidan saknas varje stöd för Westmans långt
senare påståenden i denna riktning; utan någon synlig
invändning kvitterade han beloppet, och inför kontoret
avlade han en ”ödmjuk tacksägelse” för vad han hade
fått. Beskyllningen är sålunda minst sagt obevisad,
också om ett motsatsförhållande mellan de två
obestridligen sedan visade sig, som strax skall framgå. I
alla händelser avseglade Westman med sina varor till
Medelhavet på hösten 1746.

Därefter följde en period av drygt fyra år, fram till
slutet av 1750, om vilken meningarna sedan gingo isär
på de flesta punkter. Det är emellertid obestritt att
Westman under den tiden drev handel i
Medelhavs-städerna med sina medhavda varor och vad de
in-bragte samt hyste olika, delvis ganska vittsvävande
planer, vid ett tillfälle innefattande att han skulle slå
sig ned som svensk konsul och låta en kompanjon
sköta den planerade sidenfabriken. I fråga om
handels-affärernas resultat gingo uppfattningarna så mycket
mer isär. Westman själv gjorde icke blott gällande
deras landsgagneliga betydelse utan också att de varit
framgångsrika och att han, när den stora konflikten
med Manufakturkontoret till sist kom, hade mycket
stora tillgångar i olika Medelhavsstäder. Från
kontorets sida påstods det däremot att han vid den
tidpunkten stod vid bankruttens rand. Närmast gällde frågan
emellertid icke detta utan vad han uträttade för de
ändamål vartill lånet på 20 000 daler silvermynt hade
givits och för vilka han hade rest till Sydeuropa.

Westman skrev obestridligen en rad brev om sin
verksamhet till Kierman som Manufakturkontorets
representant; men Kierman brydde sig icke om att
före

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histuppf/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free