Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Sveriges penninghistoria - Pappersmyntfoten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
DET SVENSKA PENNINGVÄSENDETS ÖDEN
hade banken varit styrd av ständernas (riksdagens)
fullmäktige, såsom den ju fortfarande är; och när
banken då hade fått till sitt förfogande en sådan outtömlig
kreditkälla som sedelutgivningen, var det givet att det
på riksdagarna segrande partiet nästan tyckte sig ha
blivit innehavare av de vises sten. Att lämna den
obegagnad var därför vad man minst hade lust till. Redan
i början av 1730-talet uppmjukades följaktligen
bestämmelserna om Riksbankens utlåning.
Men den avgörande vändpunkten bestämdes likväl
ej härav utan av bankens användning som källa för
krigsfinansieringen under det olyckliga och i alla
hänseenden illa förberedda kriget mot Ryssland 1741—43.
Utlåningen till staten steg abrupt 1743, och stegringen
kände sedan ej någon återvändo. Det är givet att följden
måste bli en nedgång i sedlarnas värde gentemot
kopparmyntet. Till en början utlöste detta emellertid ingen
allvarligare utströmning av mynt ur banken, ty
kopparmyntets höga transportkostnader uppsköto den
tidpunkt då en myntexport kunde bli lönande. Till sist
hade emellertid nedgången i sedelvärdet gått
tillräckligt långt för att övervinna också detta hinder. Enligt
min beräkning skulle exempelvis växelkursen på
Hamburg då ha nått 28 å 29 % över vad som var det
vanliga före sedelutgivningens uppgång — något pari
kunde det visserligen ej bli fråga om, ty ett sådant är
uteslutet mellan koppar- och silvermyntfotsområden.
På hösten 1745 blev det då nödvändigt att stänga
banken för inlösning av sedlar, och en ren
pappersmynt-period började samt varade ända till Gustaf HI:s
myntrealisation 1776/77.
Detta förlopp erbjuder stort intresse, som uttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
