Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Sveriges penninghistoria - Pappersmyntfoten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
DET SVENSKA PENNINGVÄSENDETS ÖDEN
den inhemska svenska prisutvecklingen, d.v.s. att
penningenheten förlorade i värde inåt och utåt något så
när parallellt. Emellertid var parallellismen långt ifrån
fullständig, och avvikelserna därifrån äro mycket
upplysande. Sålunda steg den svenska prisnivån — alltid
relativt, i förhållande till den engelska — i början
snabbare än den svenska växelkursen på England, d.v.s.
utlandsvärdet på den svenska penningenheten sjönk ej
lika hastigt som dess inlandsvärde, dess inhemska
köpkraft. Detta tyder avgjort på att förskjutningens
upphov var inhemskt, m.a.o. att anledningen till
stegringen i växelkurserna på utlandet var att priserna
inom landet hade stigit, så att utlandsvärderingens
nedgång var en verkan av den inhemska
prisstegringen, inlandsvärdets nedgång, icke tvärtom. Detta får
en viss bekräftelse genom jämförelser mellan olika
slags inhemskt prismaterial. Markegångspriserna, som
ligga till grund för de nu omtalade jämförelserna,
bestodo huvudsakligen i priser på jordbruksprodukter,
och de måste därför anses företräda priser som ej
väsentligt påverkades av priserna i utlandet. En annan
svensk prisindex har utarbetats i Ekonomisk-historiska
institutet på grundval av manufakturvarornas priser,
och eftersom manufakturerna till stor del arbetade med
utländska råvaror, måste deras produktpriser ha rönt
starkare inverkan av prisutvecklingen i utlandet. När
nu den förra, på markegångstaxorna grundade
prisindex visar starkare prisstegring än den senare, som
bygger på manufakturvarornas priser, så tyder också
det på att förloppets utgångspunkt var inhemsk.
I samtidens ögon förhöll det sig på rakt motsatt sätt.
Samtiden behärskades länge nästan fullständigt av
tan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
