Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Sveriges penninghistoria - Pappersmyntfoten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSMYNTFOTEN
303
ken på stegringen i växelkurserna på utlandet. Man
tillskrev företeelsen spekulation och intriger av
samvetslösa personer och inriktade alla sina
ansträngningar på att ”fälla kursen”, vilket då ansågs vara allt
som behövdes för att komma tillbaka till det rätta
läget. Den allmänna prisstegringen blev däremot ej på
länge föremål för större uppmärksamhet, vilket delvis
sammanhängde med att man icke hade något mått på
den, innan prisindexberäkningar började komma i
bruk, vilket var en långt senare företeelse. Det gäller
bara här som eljest att icke utan vidare falla till föga
för ögonvittnenas uppfattning av sammanhangen.
Avvikelsen mellan växelkursernas och prisnivåns
stegring var en företeelse som huvudsakligen gällde
sedelinflationens äldre tid. Gör man jämförelse för en
mer framskriden tid, exempelvis fyrtioårsperioden 1775
—1815, visar det sig sålunda nästan fullständig
överensstämmelse mellan förändringarna i Sveriges
växelkurs på England och förändringarna i det inhemska
prissystemet jämfört med det engelska; förändringarna
i inhemskt och utländskt värde på den svenska
penningenheten följdes sålunda då alldeles åt. Det var ett
naturligt resultat av en ren sedelinflation som
försiggick utan några andra viktigare förskjutningar i
förhållandet mellan de bytande länderna.
I stort sett rusade både priser och utländska
växelkurser i höjden under pappersmyntfotens hela tid, och
man kan på grundval av Åmarks prisindex räkna fram
att priserna ungefär tolvdubblades mellan mitten av
1730-talet och 1815, sålunda på åttio år. Emellertid
förelåg det ett visserligen kortvarigt men samtidigt
ytterst markerat och lärorikt undantag från detta
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
