Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Utopia råder fullständig religionsfrihet; dock får
ingen vara medborgare i landet, hvilken förnekar en
personlig Gud och ett lif efter döden. Lagstiftningen
är ytterst enkel, rättstvister äro sällsynta, stora förbrytelser
äro rena undantag. Det vanliga straffet för dessa är,
att förbrytaren lägges i bojor af guld. Guld är
nämligen den mest föraktade metallen; de mest ringaktade
kärl äro af guld eller silfver, hvaremot alla kärl till finare
bruk äro af lera eller glas. Pärlor och diamanter få blott
användas till leksaker för barn. (Se Martensen : Socialisme
og Kristendom, sid. 31—34.)
Det var emellertid först i förra århundradet, som
den ursprungligen på religiös grundval hvilande svärmiska
socialismen slog om i en ekonomiskt-social.
De första antydningarna till en sådan förekomma i
det berömda arbetet från 1748 af fransmannen Montesquieu,
»Lagarnas anda», som innehåller ett utkast till ett
mönstersamhälle med gemensamhet i egendom och
arbets-vinst såsom det enda medlet mot den ekonomiska
olikheten.
J.-J. Rousseau och den franska revolntionen.
Det är dock egentligen Jean Jacques Rousseau, som
först satte de idéer i omlopp, hvilka framkallade den
stora franska revolutionen med alla dess politiska, sociala
och ekonomiska omhvälfningar.
I en afhandling om »Orsakerna till olikheten mellan
människor» framställer han rent ut den sedermera
framträdande radikala socialismens program. Han yttrar här:
»Den som först inhägnade ett stycke jord och hittade
på att säga: ’Detta tillhör mig’ och hvilken människor
voro godtrogna nog att rätta sig efter, han var den
verklige grundläggaren af det borgerliga samhället. Huru
många förbrytelser, huru många krig, huru många mord,
huru mycket elände och styggelse skulle icke
människosläktet hafva förskonats ifrån, i fall någon strax hade
haft mod och förutseende nog att rifva ned stängslet och
ropa till sina likar: ’Akten er för att lyssna till denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
