Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sög sig fast vid hans hjärna, tog honom i sitt
våld, — och han såg, — såg med sin inre blick,
som icke kunde blunda för synen, Signe, sin egen
Signe i en främmande mans armar. Och denna
syn förföljde honom genom natten, han vred sig
i sin säng, och han led alla svartsjukans bittraste,
mest förnedrande och hopplösaste kval.
Men äfven den natten tog en gång slut och
en ny dag bröt in för att gå sin oundvikliga gång.
Han lyckades slutligen få sofva ett par timmar på
morgonen; då han vaknade var det full dag.
Han såg sig omkring i rummet; allt hvad
han såg, de gamla, nötta möblerna, alla de spillror,
som han räddat ur sitt lifs skeppsbrott, gjorde
ett underligt, främmande intryck på honom; han
såg dem liksom i ett långt fjärran, han hörde
icke längre samman med dem, tyckte han.
Han kom plötsligt att minnas barnen från
i går, — de bleka, fula barnen, som lekt pä
gården, och så mindes han sin egen barndom,
sina drömmar, sina förhoppningar, — men äfven
dem, som om de varit en annans, som om de icke
längre hörde samman med honom. Han undrade
ibland öfver att han kände sig så lugn. Hvad
månne det kunde innebära?
Han steg upp och klädde på sig, — klädde sig
rent från topp till tå. Då han tog fram
stärk-skjortan ur byrålådan, lade han märke till att det
var den sista. Han smålog, det gjorde på honom
intrycket af ett betydelsefullt omen. Så undrade
han, om det kanske varit Signe, som strukit den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
