Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet, akademier och vittra sällskap - Vetenskapssocieteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i lärda ämnen och taga kännedom om vetenskapens
framsteg. Utom Benzelius, som var humanist, voro de övriga
naturvetenskapsmän — ett karakteristiskt drag för den
stundande kulturperioden — och bland sällskapets
korrespondenter befunno sig Emanuel Svedberg (Swedenborg)
och Kristoffer Polhammar (Polhem). Då föreläsningarna,
och de täta konsistoriesammanträdena åter började, blevo
mötena väl sparsammare och tyckas snart nästan hava
upphört, men den lärda brevväxlingen med Swedenborg
och Polhem höll dock sällskapet uppe. Bland de
“inventioner“, som Swedenborg då gjort och som han
underställde sällskapet, voro två nog så märkliga: en “flygvagn“
och en undervattensbåt, som med besättning kunde styra vart
som helst och tillskynda fiendens flotta stor skada. Denna
brevväxling födde åter tanken på utgivandet av en litterär
tidskrift, och 1716 kom denna, Dædalus Hyperboreus,
verkligen till stånd — den första i vårt land. Av
ekonomiska skäl publicerades dock aldrig mer än sex häften, det
sista 1719.
I denna tidskrift slår redan frihetstidens luft oss till
mötes. Det är dess utilistiska och vetenskapliga intressen,
särskilt dess intresse för ingeniörsvetenskapen, som bära
upp tidskriften, vilken utgivaren, Swedenborg, hoppades
skulle bliva till rikets stora fördel, “enkannerligen till
manufakturiers, navigations, artilleriets och skjutkonstens
förkovran“. Vill man finna både kontrasten, men också
samhörigheten mellan stormaktsperioden och frihetstiden,
bör man vidare läsa först en sida ur Rudbecks Atlantika och
sedan början av Swedenborgs uppsats: Utkast till en
maskin att flyga i vädret. Av “foglarnes flykt kunde man
lätt komma på en tanke, att ock en mecanique kunde påfinnas,
som oss kunde bära och föra i luften och att vi icke
utestängde voro från det övre elementet, fast oss inga andra
än förståndets vingar äro givna... Följer man den
levande naturen efter, letande efter proportionen i vingen,
som en fogel har i sin kropp, torde väl en slik mecanique
kunna påfinnas, som oss göra skulle hopp att följa fogeln
i luften efter.“ Och sedan följer utkastet till maskinen.
Det är här samma böjelse att i hypotesen se ett faktum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
