Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet, akademier och vittra sällskap - Vetenskapssocieteten - Vetenskapsakademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma djärva fantasi som hos Atlantikans författare, men
i ena fallet inriktar sig denna fantasi på patriotiska
drömmar om Sveriges forntid, i det andra på praktiska
uppfinningar inom mekaniken. Och Swedenborg står därför
såsom en av de mest typiska övergångsgestalterna mellan
de bägge tidsåldrarna.
1719 återupplivades det halft avsomnade Collegium
curiosorum och kallades då Bokvettsgillet eller Societas
litteraria, enär det också blev ett humanistiskt sällskap. Året
därpå började utgivandet av dess tidskrift, Acta litteraria
Sveciæ, som skulle lämna redogörelser för och recensioner
över “vad som bokliga konster angående i vårt
fädernesland genom trycket utkommer; vad nytt och nyttigt, som
arbetas uppå; något sanningsrön uti vetenskaperna och
historien samt när några lärda män dö, deras leverne och
skrifter.“ Trots det att sällskapets flesta ledamöter voro
naturvetenskapsmän, blev innehållet, tack vare Erik Benzelius,
lika mycket humanistiskt, och flera för sin tid mycket
betydande rent litterära recensioner inflöto. Detta
humanistiska intresse torde dock här snarast böra betraktas såsom
en rest från 1600-talet, och hos den yngre
Vetenskapsakademien återfinnes det icke.
1728 förvandlades Bokvettsgillet till en kunglig akademi,
Kungl. Vetenskapssocieteten, och samtidigt diskuterades
förslaget att flytta den till Stockholm. Den meningen
segrade emellertid icke, och societeten kom därför, ehuru
synnerligen livaktig och utan tvivel ett centrum för
Sveriges främste vetenskapsmän — Celsius, Klingenstierna,
Linné, Rosén von Rosenstein m. fl. — ej att få den
ledande ställning, som den eljes skulle hava intagit.
Härtill bidrog nog ock dess svaga ekonomi, ty en begäran,
som Societeten 1728 framställde att få privilegium på
almanackan blev icke bifallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
